Tufft förhandlingsläge i Miljömålsberedningen
Förhandlingarna mellan riksdagspartierna i Miljömålsberedningen om de konsumtionsbaserade utsläppen har gått in på upploppet. Det är flera politiskt kontroversiella frågor som ligger på förhandlingsbordet och, enligt uppgifter till Altinget, är det framför allt förslagen om de siffersatta målen som hänger löst.

Johanna Alskog
Redaktör Altinget Miljö och Energi samt Altinget SäkerhetI januari förra året lämnade Miljömålsberedningen över sitt betänkade Havet och människan till dåvarande miljöminister Isabella Lövin (MP). Förhandlingarna om havsfrågorna tycks ha skett i förhållandevis god harmoni mellan riksdagspartiernas ledamöter i beredningen.
Annat är det med de konsumtionsbaserade utsläppen, ett uppdrag där Miljömålsberedningen nu börjar komma in på de de avslutande förhandlingsrundorna. Senast den sista februari ska klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) ha betänkandet i sin hand, men redan under den första veckan i februari ska ledamöternas förhandlingar vara klara.
– Vi ska lämna in om två veckor, vi får se hur långt vi kommer. Det är stor tidspress, säger Centerpartiets Rickard Nordin.
Flera ledamöter Altinget talar med avböjer att närmare kommentera några detaljer i förhandlingarna. Just nu pågår en process där ledamöterna kopplar bakåt till sina partier, om vilka punkter där det går att kompromissa, förklarar Kjell-Arne Ottosson (KD).Det är en röd linje för oss. Det vore att skapa ett fluff- och bluffmål,
Amanda Palmstierna (MP)
– Vi har haft läckor tidigare, det är så viktigt att vi kan prata öppet i förhandlingarna, säger han.
Men enligt uppgifter till Altinget är de stora stridsfrågorna de stora siffersatta målen: Ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen, för offentlig upphandling, flygets samt sjöfartens klimatpåverkan. Något som Dagens Nyheter tidigare också har skrivit om.
– Det råder egentligen enighet om det allra mesta, men inte om de stora sakerna. Frågan är om det går att nå enighet kring det, säger en ledamot till Altinget.
Det är de borgerliga partierna som är motsträviga till siffersatta mål.
– Vi får se vad vi landar i för kompromisser. I vissa delar finns det redan mål. Då är frågan om vi ska sätta nya mål. Istället kanske det bättre att låta dom verka i fred och inte komma med ytterligare pålagor, säger Kjell-Arne Ottosson.