TU: Stärk förhandsprövningen av tjänster från public service

DEBATT. Balansen mellan public service och de privata medieaktörerna är skör och den kan snabbt förändras. Därför måste förhandsprövningen ses över, skriver TU som påpekar att public service aldrig anmält en tjänst för förhandsprövning.

Av: Jeanette Gustafsdotter,
vd TU – Medier i Sverige
 
Hur ska public service finansieras och drivas i framtiden? Det ska riksdagen debattera i morgon onsdag. Och därför är det centralt, från Haparandabladet till Ystads Allehanda i norr och syd, från Strömstads Tidning till Gotlands Tidningar i väster och öster, att riksdagen verkar för en fortsatt berikande balans på den svenska mediemarknaden. Regeringen ska samtidigt också verka för en marknad med plats för både lokalt förankrade aktörer och för det offentligt finansierade public service. 

Rättvis konkurrens stärker mediemångfalden

För TU – Medier i Sverige, branschorganisation för landets privata mediehus TU – Medier i Sverige, är det självklart att ett starkt public service och rättvis konkurrens stärker mediemångfalden och Sveriges demokrati. Men för att uppnå det krävs en balans på mediemarknaden. Från lagstiftarens sida handlar det nu om att ta hänsyn till marknaden som helhet, inte bara en del av den. Det är viktigt av många skäl. Inte minst demokratiska.

Grunden för vår demokrati 

En rad studier har visat att de lokala medierna står för den avgörande granskningen av kommun, landsting och lokalt näringsliv – även på de orter som saknar permanent redaktionell bemanning. Det finns också studier, från SOM-institutet  och andra, som visar att olika former av medieanvändning bidrar till utnyttjande av demokratiska rättigheter. Medierna både berikar och utgör grunden för vår gemensamma demokrati. Och ska dessa lokala medier ha någon reell möjlighet utöva sin demokratiska granskning så krävs alltså en form av jämvikt på marknaden.

Förhandsprövning behövs klargöras 

Den här viktiga jämvikten kan riskeras om till exempel public service lanserar en ny tjänst som aktivt konkurrerar med en lokal aktör. Därför är det också avgörande att förhandsprövningen behålls och tydliggörs.

Ur TU:s synvinkel är det problematiskt att det i så stor utsträckning är upp till public service-bolagen själva att avgöra vilka tjänster som ska anmälas till förhandsprövning. Precis som public service-utredningen nyligen konstaterade öppnar det här förfarandet för att public service trots allt startar tjänster utanför sitt kärnuppdrag.

I den konkurrens som råder, med tuffa ekonomiska utmaningar som inte minst nyhetsmedier lever under, kan även till synes små förändringar hos public service medföra stora och direkt avgörande konsekvenser för de privatägda medierna. TU menar därför att reglerna bör utformas så att så lite som möjligt är oklart och att så mycket som möjligt först prövas.

Oåterkalleliga konsekvenser

Den eventuella fördröjning för public service som det skulle medföra måste vägas mot att en konkurrerande tjänst kan få stora och oåterkalleliga konsekvenser för andra aktörer på marknaden. I detta sammanhang kan det vara värt att nämna att public service-bolagen inte anmält en enda tjänst till förhandsprövning sedan den blev tvingande, helt i enlighet med EU:s regelverk.

Omöjligt att förespå 

Tankarna om en automatisk uppräkning av public services medel och en förlängd tillståndsperiod är andra riskfaktorer. Att per automatisk räkna upp public service-anslagen är direkt olämpligt och otidsenlig i dagens snabbrörliga medielandskap. Mediemarknaden befinner sig i en komplicerad situation och där de privatägda medieföretagen är satta under stor press. Och de hanterar dagligen nya rörelser på annonsmarknaden, ständigt förändrade konsumtionsvanor och nya konkurrenter. I dag är det omöjligt att förespå hur den framtida utvecklingen kommer att påverka medieföretagen samt hur tittar-, lyssnar- och läsarsiffror påverkar intäkterna.

Sned konkurrens

Att i detta läge ge public service en automatisk uppräkning oavsett vad och på vilket sätt bolagen levererar gentemot de krav som ställs riskerar att leda till ytterligare konkurrenssnedvridning. Och ju mer tillståndsperioden förlängs, desto större blir riskerna.

Public service-bolagen grundades i ett medielandskap som var avgjort mer stabilt och mindre varierat än dagens. I dag finns hundratals andra bolag som, i framför allt underhållningsbranschen, kan göra motsvarande program som programbolagen. Det är därför viktigt att de offentligt finansierade programbolagen åläggs att vara kostnadseffektiva och ha tydliga verksamhetsuppdrag. Medietekniken har över tid blivit allt kraftfullare, allt billigare och allt mindre personalkrävande. Public services kostnadsutveckling måste beakta denna utveckling.

Skör balans 

De privata medieföretagen spelar en helt avgörande roll för opinionsbildningen och det demokratiska samtalet, både på det lokala planet och det rikstäckande. Dagspressens finmaskiga nät över landet har under decennier varit och är fortsatt den största garanten för en bred och allsidig samhällsdebatt.

Den svenska mediepolitiken – i bred mening – kan sägas bygga på att det ska finnas en balans mellan de offentligt finansierade bolag som driver public service-verksamheten och den privata mediesektorn. Den balansen är skör. Den kräver stor försiktighet och eftertanke så att den inte rubbas.

Forrige artikel Gröna studenter: Detta borde utredaren ha föreslagit Gröna studenter: Detta borde utredaren ha föreslagit Næste artikel Skalin (SD): Direktdemokrati – en effektivare styrform Skalin (SD): Direktdemokrati – en effektivare styrform
Debatt: Ny modell kan ge fler bostäder i mindre kommuner

Debatt: Ny modell kan ge fler bostäder i mindre kommuner

DEBATT. I Simrishamn har man identifierat tre avgörande faktorer för ökat bostadsbyggande i mindre kommuner. Om fler använder sig av "Simrishamnsmodellen" kommer vi snart att ha ett bostadsläge i balans, skriver Per-Olof Järvegren, vd Simrishamnsbostäder.