Tolv regeringsärenden får enig KU-kritik
GRANSKNING. Regeringen kritiseras bland annat för hanteringen av Kallak och Preemraff samt återigen för flera fall av bristande informationshantering.
– Vi undrar om regeringen inte har tagit åt sig av tidigare uttalanden från KU:s sida, säger Karin Enström (M), ordförande KU till Altinget.
Johan Manell
NyhetschefDen förhållandevis nya traditionen att konstitutionsutskottet (KU) lämnar eniga betänkanden fortsätter i år. I samtliga fall är utskottets ledamöter eniga.
– Kan alla partier vara eniga om där vi ser brister så blir det mycket tyngre än om det är som vanligt i politiken att man kritiserar varandra utifrån sina politiska ståndpunkter, säger Karin Enström (M), KU:s ordförande till Altinget.
Kallak
Bland ärendena regeringen kritiseras för finns senfärdigheten med att granska ansökan om en ny gruva i Kallak. Där konstaterar KU att inga handläggningsåtgärder alls vidtogs under tre år.
– De säger nu att det här är en världsarvsfråga men det som är anmärkningsvärt är att den frågan har bergmästaren lyft till regeringen när man hänsköt ärendet till regeringen för två och ett halvt år sedan. Så det är ingen ny frågeställning, säger KU-ledamoten Linda Modig (C), till Altinget och tillägger:
– Det är spännande att regeringen nu under KU:s handläggning får den insikten trots att man fått en direkt uppmaning från sin myndighet.
Preemraff
Även när det gäller hanteringen av Preemraff får regeringen kritik. KU menar bland annat att regeringen lade sig i, i senaste laget.
– När man går in så sent i en prövningskedja måste man göra det med stor försiktighet eftersom man närmar sig domstolarnas oberoende, säger Linda Modig.
Miljöminister Isabella Lövin (MP) får också en släng av sleven för uttalanden under prövningens gång. Den kritiken står även Miljöpartiets KU-ledamot Camilla Hansén bakom.
– Jag har stor nytta av att ha jobbat med tillsyn tidigare. Då vänjer man sig vid att utöva skarp tillsyn. Man får titta på ärendena utan att fundera på vem det gäller, säger hon till Altinget.
Informationsbrist
En annan kritik gäller att varken försvarsministern eller utrikesministern kände till att en svensk medborgare utsetts till försvarsminister i Irak eller att en “falsk officer” anställts vid Kustbevakningen.
– KU understryker precis som vid Transportsstyrelsen att ministrar har ett ansvar att tala om för underliggande myndigheter att “jag vill vara informerad”, säger KU-ledamoten Tuve Skånberg (KD) till Altinget.
KU menar att det är “rimligt att såväl försvarsministern som utrikesministern snarast möjligt får kännedom om uppgifter av detta slag”. Det är kraftig kritik enligt Skånberg.
– Det kan synas som att vi är lite avmätta men med KU-språk är det kraftigt, säger han.
Även Karin Enström är inne på att regeringen måste bli bättre på att hantera information.
– Vi undrar om regeringen inte har tagit åt sig av tidigare uttalanden från KU:s sida, säger hon och nämner tsunamin och Transportsstyrelsen som exempel.
Arbetsförmedlingen
Vänsterpartiets KU-anmälan om regeringens hantering när Arbetsförmedlingen fick minskat anslag får också kritik.
– När Arbetsförmedlingen fick så kraftigt sänkt anslag utan att få någon hjälp med vilka åtgärder de skulle vidta resulterar det ju i att man varslade 4 500 människor och att man skulle stänga kontor. Det informerades regeringen om. Men vi har inte fått fram vad Arbetsförmedlingen fick för svar på det här, säger KU-ledamoten Mia Sydow Mölleby (V) till Altinget och tillägger:
– Man kunde ju åtminstone gjort något om man inte var nöjd. För det var man väl inte eftersom man kickade generaldirektören sen.