Tillitsreformen breddas till staten

STYRNING. Tillitsdelegationen med Laura Hartman i spetsen ska nu även införa tillitsbaserad styrning inom statliga myndigheter. Samtidigt har delegationens arbete med styrningen inom landsting och kommuner har gått in i nästa fas.

– Vi tolkar det som en förtroendeförklaring till delegationens arbete. Vårt arbetssätt med ett aktivt utåtriktat arbete och dialog kombinerat med utredningsarbete har fungerat bra, säger Laura Hartman till Altinget.

Hartman leder sedan förra sommaren regeringens Tillitsdelegation som nyligen fått utvidgat och förlängt uppdrag.

Det tidigare uppdraget handlade om att försöka få in tillitsbaserad styrning i den del av den offentliga sektorn som producerar välfärdstjänster, främst vård, skola och omsorg. De berörda i detta arbete har varit kommuner, landsting och de statliga myndigheter som har tillsynsansvar för dessa verksamheter, som Skolinspektionen och Ivo (Inspektionen för vård och omsorg). 

Förlängt uppdrag

De delar som är kvar av det gamla uppdraget ska vara klart senast den 18 juni nästa år. De nya delarna av uppdraget ska redovisas i en slutrapport senast den 13 oktober 2019.

Men nu ska även de statliga myndigheterna in så att de kan anamma tillitsbaserad styrning.

Styrmodellen är tänkt att ta till vara medarbetarnas kompetens. Detta ska gagna medborgare och företag. Onödig detaljreglering ska bort.

– Lärare ska ägna sig åt undervisning, polisen åt brottsbekämpning och handläggare på våra stora myndigheter åt kärnverksamheten. Alltför mycket tid läggs åt administration och att fylla i blanketter. Vi måste låta proffsen vara proffs och detta gäller inte minst medarbetare på våra statliga myndigheter, kommenterade civilminister Ardalan Shekarabi (S) i samband med att regeringen beslutade om det utvidgade uppdraget i slutet av förra veckan.       

Dubbla spår

Laura Hartman förbereder nu detta uppdrag. Delegationen kommer att inrätta försöksverksamhet med vissa statliga myndigheter där man inför mer tillitbaserad styrning och ledning i verksamheten. Därtill kommer delegationen ha forum på samma sätt som tidigare. På dessa forum berättar man om delegationens fortlöpande arbete, har föreläsningar med personer som forskar eller jobbar med verksamhetsstyrning samt har gruppdiskussioner med deltagarna i forumen.

Eftersom arbetet kommit betydligt längre för kommuner och landsting blir det nu dubbla spår för delegationen.

– Nu går vi sakta men säkert in i en skrivarfas med slutbetänkandet på den första delen samtidigt som vi ska dra igång det nya med statliga myndigheter, säger Hartman.

Lagändringar kan bli aktuellt 

Tillitsdelegationen har ett brett mandat och om Laura Hartman kommer fram till att lagar eller regler bromsar, eller helt hindrar, utvecklingen mot en mer tillitbaserad styrning står det delegationen fritt att föreslå ändringar i regelverken.

– Det är för tidigt att säga, men vi tittar ju på den sammantagna styrningen. Ingenting kan uteslutas. Men väldigt mycket handlar om den interna styrningen och ledningen i kommuner och landsting, till  exempel ledarskap, organisering och värdegrund. Hela det som vi kallar normstyrning. Det är väldigt viktigt eftersom det också påverkar vilket genomslag övrig styrning får.

Laura Hartman menar att problemen i myndigheter, kommuner och landsting både beror på den interna och den externa styrningen.

– Generellt är det en tendens med mycket detaljstyrning. En måldjungel och uppföljningsdjungel uppstår såväl från det övergripande statliga hållet som internt inom myndigheter kommuner och landsting, säger hon.

Därmed kan också organisationerna själva göra mycket utan att det krävs några förändringar i lagar, regler eller förordningar.

En för alla, alla för en 

I direktiven från regeringen står det att för att det ska fungera med tillitbaserad styrning i den statliga sektorn måste alla myndigheter gå över till den styrformen. Hartman tror att en förklaring till det är medborgarperspektivet.

– Den tillitbaserade styrningen främjar samverkan från brukarens perspektiv. Då blir det svårt för en elev med psykisk ohälsa som möter skolan, elevvård, kommunens socialtjänst, psykiatrin i landstinget och försäkringskassan, om inte alla har samma helhetsperspektiv. Om vissa styr hårt i sin egen ”silo” åstadkommer man inte lika mycket för brukaren jämfört med om alla har samma synsätt.

De myndigheter som kan komma i fråga för den försöksverksamhet som nu inleds är främst sådana med direkta medborgarkontakter.

– Det är  myndigheter  som har handläggare som träffar medborgare, så som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan.

Det kan också handla om myndigheter som har mycket kontakter med kommuner och landsting.

Annat problem med experter

Men alla statliga myndigheter lider inte nödvändigtvis av för mycket detaljreglering. Hartman pekar på expertmyndigheter eller expertstaber på större myndigheter. Där kan problemet vara annorlunda.

– Där kan utmaningen snarare vara att skapa en tydlig inriktning så att alla skapar nytta för den som verksamheten finns till för. Starka egna professionella drivkrafter drar inte nödvändigtvis alltid åt det hållet. Jag har själv erfarenhet från den typen av verksamhet (chef för Försäkringskassans analysavdelning, reds anmärkning). 

Forrige artikel Oro för stress vid stor vårdreform Oro för stress vid stor vårdreform Næste artikel Pensionsuppgörelse  i hamn Pensionsuppgörelse i hamn
  • Rapportera

    Åke Skogevall · Pensionär

    Tillit dikteras inte den förtjänas

    Jag förstår inte vad tillitsbaserad styrning innebär. Det låter bra, men...
    Tillit från allmänheten för myndigheter har väl börjat lakas ur sedan tjänstmannaansvaret togs bort på 1970-talet.
    Tillit kräver att det ska finnas möjlighet att ställa maktutövning av tjänstemän till ansvar för felaktiga beslut och åtgärder. Studera gärna Ingabritt Ahlenius gamla redovisningar och debattartiklar.
    Överordnade som har total tillit till sina tjänstemän ända in i mediakaklet och inte vill se medborgarnas verklighet är förhoppningsvis inte en del av projektet.

  • Rapportera

    Esse Leo · Expert

    Tillit

    Detta låter bra men fungerar inte i verkligheten.
    En produkt av statsvetare och forskare utan förankring i lagstiftningen.