Tillåt energigemenskaper för att sänka toppeffekten i elnäten
Sveriges elnät är underdimensionerat och risken för effektbrist är stor när elbehovet är som störst. Trots att det skulle vara möjligt att sänka behovet av toppeffekt i elnäten genom att låta energigemenskaper dela på energi mellan fastigheter, dröjer regeringen med att anpassa regelverken. Det skriver Fastighetsägarna Sverige.
Rikard Silverfur
Chef för utveckling och hållbarhet Fastighetsägarna SverigeMarginalerna i det svenska elnätet fortsätter att minska enligt Svenska kraftnät. ”Flexibilitet i elanvändningen är avgörande och nödvändig för ett fungerande kraftsystem år 2045 med hög elektrifiering. Sammantaget visar analyserna av effekttillräcklighet att Sverige blir beroende av flexibilitet i elanvändning”, skriver Svenska kraftnät.
Det ökade tillskottet av sol- och vindgenererad el gör elproduktionen mer varierad och svårplanerad. Samtidigt har vi överföringsproblem mellan den höga elproduktionen i norra Sverige och den höga elkonsumtionen i södra Sverige när kapaciteten i elnätet inte räcker till.
Det är anmärkningsvärt att Sveriges regering ännu inte följt EU-direktiven och öppnat upp för energigemenskaper.
Med införandet av energigemenskaper skulle det finnas möjlighet till såväl ökad flexibilitet som ökad delningsekonomi när energi kan delas mellan fastigheter. Att kunna dela energi mellan fastigheter gör det möjligt att skala upp nyttorna med lastbalansering, solelproduktion och lagring. Det tjänar samhället på. Energigemenskaper har potential att halvera effektbehovet och samtidigt minska energianvändningen med upp till en tredjedel för de fastigheter som deltar i gemenskapen enligt uppgifter från Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Research institutes of Sweden (RISE) som studerar två pilotprojekt.
Regeringen följer inte EU-direktiven
EU har pekat ut energigemenskaper som ett sätt att minska effektbehovet i elnäten genom två EU-direktiv. Ansvarig myndighet, Energimarknadsinspektionen, har lämnat förslag på att en ny lag om energigemenskaper införs i Sverige. Trots det är det tyst från regeringen. Sverige har inte infört möjlighet till energigemenskaper i sitt regelverk.
Det är anmärkningsvärt att Sveriges regering ännu inte följt EU-direktiven och öppnat upp för energigemenskaper. Snarare upplever vi att regeringen motarbetar och fördröjer möjligheter till att dela energi.
Enligt gällande lagstiftning i Sverige är det enbart elnätsinnehavare som tilldelats koncession som får bygga lösningar som möjliggör energidelning mellan olika fastigheter. Det är hög tid att bryta upp denna exklusivitet och främja skapandet av energigemenskaper.
Inte en ny fråga
Frågan om medborgarenergigemenskaper är inte ny. Regeringen bedrev under förra mandatperioden projektet ”Forum för smarta elnät” där förutsättningarna för, och nyttorna med, energigemenskaper klargjordes.
Den statliga utredningen Moderna tillståndsprocesser för elnät föreslog att det skulle bli lättare att dela på energi och därmed bryta upp elnätsföretagens monopol. Svaret från regeringen blev, att låta Energimarknadsinspektionen utreda frågan i ytterligare två år, trots att tydliga och konkreta förslag presenterades.
Skapar bättre förutsättningar
Med energigemenskaper uppstår inte bara en effektiv lösning på den kapacitetsbrist som är energimarknadens största utmaning i dag. Det skapar även en trygghet för kunden, trygghet för samhället men i längden också såklart en risk för energiföretagen när deras monopolställning utmanas. Med en robust och mindre sårbar energiförsörjning som till större del består av lokala energigemenskaper har vi bättre förutsättningar att hantera de utmaningar som redan är här.
Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen har gjort energigemenskaper en högst verklig och intressant möjlighet här och nu. Det visar inte minst pilotprojekten med energigemenskapen Tamarinden i Örebro och i Hammarby Sjöstad.
Det är inte hållbart att regeringen motverkar utbyggnaden av ett förnybart energisystem genom att undvika att fatta nödvändiga beslut. Regeringen behöver omgående göra det möjligt att dela energi och främja utbyggnad av trygga, lokala och robusta energigemenskaper. Det minskar både behovet av effekt när efterfrågan är som högst och ökar marginalerna i det svenska elnätet.