Tidöpartierna: Näringslivet får en stärkt roll i totalförsvaret

Sverige och Europa är beroende av en väl fungerande digital infrastruktur, speciellt med anledning av det förändrade säkerhetsläget. Kriget i Ukraina har visat att den ofta utgör mål för attacker och motståndskraften på området är därför helt avgörande, inte minst för att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid sabotage, cyberattacker eller andra hybridhot.

En central del av totalförsvaret 

Den digitala infrastrukturen behöver fungera oavsett hotnivå. Tidigare i år beslutade regeringen om ett lagförslag som innebär att Post- och telestyrelsen, PTS, ska kunna peka ut vissa aktörer som ska delta i totalförsvarsplaneringen inom ramen för Nationella Telesamverkansgruppen, NTSG. Syftet med NTSG är planering och samordning av åtgärder inför, eller vid fredstida krissituationer. Det ska underlätta samverkan för att återställa nationell digital infrastruktur vid allvarliga störningar. Näringslivet är en central del av totalförsvaret och med ett formaliserat samarbete stärks bland annat beredskapsplaneringen.

Därför är det angeläget att NTSG får en större roll. PTS har dessutom fått i uppdrag att vidareutveckla samverkansformerna med nyckelaktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation.

När elektroniska kommunikationer utsätts för störningar blir det svårt att ringa i telefon, skicka e-post och SMS, eller använda andra samhällsviktiga digitala tjänster. Det rör sig till exempel om banktjänster, kortbetalningar och elektronisk identifiering, vilket kan medföra allvarliga konsekvenser för samhället. Därför är det angeläget att NTSG får en större roll. PTS har dessutom fått i uppdrag att vidareutveckla samverkansformerna med nyckelaktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation.

Sverige behöver vara uppkopplat mot Europa och omvärlden. Nyligen beslutade regeringen om att rekommendera elva projekt för EU-stöd från Fonden för ett sammanlänkat Europa. Projekten handlar bland annat om att stärka robustheten, men också redundans och resiliens i den digitala infrastrukturen. Detta innebär bland annat en utveckling av undervattensinfrastruktur för elektronisk kommunikation som stärker Sveriges uppkoppling till omvärlden. Projekten har även stor betydelse för utvecklingen av 5G-infrastruktur.

Stärker Sveriges konkurrenskraft 

Användning av artificiell intelligens (AI) har potential att stärka Sveriges konkurrenskraft, offentlig förvaltning och välfärd. Men AI kan också påverka demokrati och säkerhet negativt. I World Economic Forums globala riskrapport för 2024 pekades AI-driven desinformation ut som det största hotet mot utvecklingen i världen.

I december tillsatte regeringen en AI-kommission med uppdraget att bland annat analysera hur tekniken kan användas för att främja demokrati och säkerhet. AI-kommissionen ska även analysera hur tekniken kan användas för att motverka otillbörlig påverkan och hur Sverige kan agera för en säker AI-utveckling inom EU och globalt.

Möjligheten att kunna kommunicera genom exempelvis SMS eller telefonsamtal vid kris eller krig är helt avgörande. För att stärka beredskapen är näringslivet en viktig del, men också samarbete inom EU och möjligheten att möta hybridhot. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget kräver ett aktivt arbete i stora delar av samhället, särskilt i beredskapssektorn för elektronisk kommunikation.