Thorwaldsson ”Vi har tagit samernas intressen på allvar”

Enligt näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) är villkoren som ställs upp för Jokkmokk Iron Mines bearbetningskoncession i Kallak historiska och unika. Men Svenska samernas riksförbund kallar hanteringen respektlös. ”Regeringen har utformat det utan någon som helst dialog med samebyarna” säger SSR:s förbundsjurist Jenny Wik Karlsson.

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S).
Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S).Foto: Henrik Montgomery/TT
Johanna Alskog

Regeringen har tagit hänsyn till samebyarna. Det betonade näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) vid den pressträff när han meddelade att Jokkmokk Iron Mines får bearbetningskoncession för Kallak, en koncession som bolaget har väntat på i åratal. Koncessionen innehåller tolv villkor, eller ska-krav, som bolaget måste uppfylla för att motverka störningar på renskötseln. (Se faktaruta.) Bland annat ska bolaget i möjligaste mån undvika att påverka samebyarnas flyttleder samt att vid behov bekosta transporter av renar med lastbil.

Men villkoren har utformats helt utan dialog med de berörda samebyarna, något som Svenska samernas riksförbund anser är bristande respekt av regeringen.

Varför har ni inte haft en dialog med samebyarna?

– Vi ville ta ut ett rent ärende. Vi har gjort bedömningen utan vare sig bolag eller samebyar eller Samernas riksförbund eller Sametinget. Men vi har tagit intryck av många av de saker som de har tagit upp under processen, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson till Altinget.

Arbetet med de tolv olika kraven kommer kräva mycket arbete även för samebyarna. Kommer de få resurser för det?

– Det är för tidigt att säga exakt hur det ska gå till. Det är Bergmästarens ansvar att den här dialogen kommer igång.

Du sade vid pressträffen att beslutet är viktigt för Sveriges anseende i gruvfrågor. Hur påverkar beslutet Sveriges anseende i minoritetsfrågor?

– Jag tror ändå de här tolv ska-kraven kommer att ses som en förstärkning. Debatten är som debatten är, men när man får the bigger picture, då tror jag att man kommer se det här som det tillfälle där man för första gången från första början tog hänsyn till samernas villkor.

Men samerna känner sig överkörda, de är inte nöjda.

– Givetvis är de inte det. Debatten kommer att vara hård de kommande dygnen och veckorna, det här är en stor konflikt.

En sanningskommission om statens historiska övergrepp mot samerna är på gång. Hur påverkar det här beslutet möjligheterna till försoning?

– Det är för tidigt att säga. Men vi har tidigare beslutat om en samisk konsultationsordning. Vi har i det här beslutet tagit samers intressen på allvar. Det är mycket känslor just nu och en uppskruvad debatt.

SSR: Vore historiskt om regeringen sagt nej

Jenny Wik Karlsson är förbundsjurist på Svenska samernas riksförbund. In i det sista hade hon en förhoppning om att regeringen skulle säga nej till bolagets ansökan.

– Samtidigt måste man väl vara cynisk eller realist. I den här typen av ärenden är samer och samebyars rättigheter alltid ganska svaga, säger hon till Altinget.

Hon anser att det är beklagligt och bristande respekt när regeringen å ena sidan talar om ett historiskt beslut, på grund av ska-kraven, men samtidigt har utformat dem helt utan dialog med berörda samebyar.

– Något som hade varit historiskt på riktigt, det vore om de vågat säga nej. Givet gruvans korta livslängd och att det inte handlar om jordartsmetaller, så hade de haft goda möjligheter att fatta ett sådant beslut, enligt min mening, säger hon.

Kraven på samebyn

Förutom att samebyarna inte varit tillfrågade om utformningen av villkoren, så är utformningen av kraven tveksamma, enligt Wik Karlsson.

– Myndigheter och domstolar har egentligen bara rätt att ställa krav på verksamhetsutövaren. Men här ställer man de facto många krav på samebyn. Vem ska täcka det? Det förväntas samebyarna bara göra.

SSR skriver i ett pressmeddelande att processen är långt ifrån över. Vad menar ni med det?

– Det här handlar inte bara om två riksintressen, som regeringen menar, utan också om samiska rättigheter. Hur förhåller sig beslutet till det? Det finns massor av olika vägval att göra, olika övervakningsorgan att vända sig till. Det får vi titta på.

En sanningskommission om statens historiska övergrepp mot samerna är på gång. Hur påverkar det här beslutet möjligheterna till försoning?

– Jag har lite bekymmer med sanningskommissionen. Man måste först göra upp med vår nutid, innan man tar sig an de historiska övergreppen. När övergreppen de facto fortgår, är det där man måste lägga krutet. En ursäkt för de historiska övergreppen är inte det första samebyarna behöver i dag.

Svemin tvekar kring ska-kraven

Gruvnäringens branschorganisation Svemin är nöjd med att regeringen beslutat om bearbetningskoncession, men tveksam inför de tolv villkoren. Den typen av villkor tas vanligtvis upp senare, i miljötillståndet och inom ramen för miljöprövningen, vilket sannolikt är klokt, enligt vd Maria Sunér.

– Frågan är om det är så klokt att slå fast omfattande och detaljerade villkor redan i koncessionsskedet eftersom det innebär risk att projektet i slutänden inte kommer bedrivas på det mest lämpade sättet. Det här är ett komplext ärende. Vi behöver analysera närmare vad det här betyder för gruvnäringen i stort, säger Maria Sunér i ett pressmeddelande.

De 12 villkoren till bolaget
  • Bolaget ska utöver vad som anges i detta beslut, i fråga om försiktighetsmått, skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder, nyttja marken i enlighet med vad som angivits i ansökan med bilagor och kompletteringar samt vad bolaget i övrigt har åtagit sig i detta ärende.   
  • Anläggningsarbeten till följd av nyttjande av koncessionen ska ske under perioder då minsta möjliga negativa påverkan uppstår för den pågående renskötseln i omgivande områden. 
  • Koncessionsområdet ska ta så lite mark i anspråk som möjligt. I möjligaste mån ska påverkanpå flyttleder för renar undvikas. Vid nyttjandet av koncessionen ska bolaget i övrigt se till att minsta möjliga negativa påverkan uppstår när flyttlederna och till koncessionsområdet angränsande betesområden nyttjas. 
  • Vid nyttjande av koncessionen ska Jåhkågasska tjiellde samebys merkostnader till följd av påverkan på möjligheten att nyttja flyttleder för renar och renbete ersättas. Fastställande av ersättning och prövning av eventuella tvister om ersättning följer minerallagens bestämmelser. 
  • Om Jåhkågasska tjiellde sameby, trots åtgärder för att möjliggöra rådande renflytt, har behov av lastbilstransporter av sina renar förbi koncessionsområdet ska bolaget bekosta sådana transporter.
  • Bolaget ska etablera skyddsstängsel, skyddsvallar eller andra anläggningar för att minimera risker för olyckor med renar inom koncessionsområdet. Anläggningarna ska utformas för att möjliggöra säkra övergångar för renar genom eller förbi koncessionsområdet. 
  • Bolaget ska årligen göra en uppföljning av konsekvenserna för rennäringen av nyttjandet av koncessionen och redovisa denna till bergmästaren, Sametinget och Länsstyrelsen i Norrbottens län.
  • Bolaget ska löpande samråda med Jåhkågasska tjiellde, Sirges och Tuorpon samebyar i syfte att klarlägga behovet av åtgärder och resurser för att uppfylla villkor 1-7 samt i övrigt för att motverka störningar på renskötseln. Samrådet ska genomföras i syfte att uppnå samförstånd med samebyarna och dokumenteras. Bolaget ska årligen rapportera genomförda samråd till Sametinget, Länsstyrelsen i Norrbotten och bergmästaren. Bergmästaren ska efter samrådet ta ställning till om det finns behov av ändrade villkor enligt 6 kap. 4 § minerallagen.
  • Bolaget ska vid nyttjandet av koncessionen föra en dialog med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket i syfte att säkerställa att nödvändig hänsyn tas till Laponias status som världsarv. 
  • Bolaget ska, efter avslutad verksamhet, se till att koncessionsområdet återställs så att marken åter kan nyttjas för rennäring. En plan för efterbehandling ska utarbetas i samråd med berörda samebyar i ett tidigt skede av gruvverksamheten och uppdateras löpande.   
  • Bolaget ska till bergmästaren ställa en ekonomisk säkerhet om 1 000 000 kronor. Säkerheten ska ställas senast när anmälan om påbörjad gruvdrift enligt 57 § mineralförordningen (1992:285) sker.  
  • För det fall sökanden avser att nyttja koncessionen till att ansöka om ett tillstånd enligt miljöbalken till gruvverksamhet inom koncessionsområdet så ska sådan ansökan inkludera en In-Depth Impact Assessment genomförd enligt principerna i IUCN World Heritage Advice Note on Environmental Assessment, som dessförinnan har översänts till Världsarvscentret vid Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur.

Nämnda personer

Karl-Petter Thorwaldsson

Senior rådgivare SSAB
Gymnasieutbildning

Jenny Wik Karlsson

Verksamhetschef och förbundsjurist Svenska samernas riksförbund

Maria Sunér

Vd Svemin
Civilingenjör i kemiteknik (Chalmers 1995)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00