Teknikföretagen: Regeringen stänger dörren för topptalanger i Sverige

En sportchef som säger blankt nej till att stärka ett fotbollslag med internationella toppspelare skulle nog inte få ha kvar jobbet särskilt länge. Och ett land som säger nej till duktiga yrkesmänniskor som landet skriker efter, borde nog ta en allvarlig funderare på sin politik.

Sverige är på väg att bli det landet. Om vi börjar med det faktiska kompetensbehovet, så kan vi tala för tekniksveriges räkning.

Det är branschens innovationer och teknik som ger Sverige exportintäkter och jobb. Men det är en skriande brist på personal med rätt utbildning och kunskaper. Det saknas folk från flera yrkesgrupper. Det saknas mjukvaruutvecklare och forskare. Det saknas processoperatörer och mekaniker. Bara för att nämna några yrkesgrupper.

Sverige täcker inte behovet

Det storsatsas inom teknikindustrin runt om i hela landet. Nya etableringar sker från norr till söder och det finns stora exportorder och investeringar att glädjas åt. Ökade intäkter från industrin som blir resurser till det gemensamma. Till vård, skola, polis och försvar.

För att ta den frågan direkt: Nej, det går inte täcka behovet med enbart dem som redan bor i Sverige. De personer som har de här yrkeskunskaperna har redan jobb och arbetsgivarna konkurrerar hårt om den här alltför lilla gruppen.

Det borde vara öppna famnen. Men nej.  

I det läge vi befinner oss i borde det vara självklart att tacka ja till yrkeskunniga människor som kommer från länder utanför EU, och som vill flytta till vårt land för att jobba och stärka vår industri. Det borde vara öppna famnen. Men nej. 

Flera viktiga yrkesgrupper blir utanför 

I dag, torsdag 15 februari, presenterades betänkandet ”Nya regler för arbetskraftsinvandring med mera” av den utredning som har haft i uppdrag att föreslå en ny lönenivå för arbetstillstånd i Sverige. I höstas tog regeringen ett beslut, som innebär att man måste tjäna 80 procent av en svensk medianlön för att få komma hit och arbeta. Ett beslut som var marginellt bättre än tidigare tankar om att återinföra arbetsmarknadsprövning, där myndigheter eller fackförbund pekar ut vem som ska få arbeta i Sverige. Syftet med höjningen var att få fler utanför arbetsmarknaden i jobb.

Det nya förslaget som presenteras idag innebär att man ska tjäna 100 procent av en svensk medianlön, dryga 34 000 kronor just nu, för att få komma hit. Det är en rätt stor skillnad för den som räknar, det handlar om flera tusen kronor i skillnad på en månadslön. Med 100 procent som krav, kan vi glömma flera yrkesgrupper som ofta ligger strax under dessa nivåer. Med ett sådant lönegolv kommer det att bli svårt för till exempel operatörer som ska jobba med batterier, för maskinoperatörer och underhållstekniker. Men även för nyexaminerade ingenjörer kan det bli problem.

En god tanke i teorin – men inte i praktiken 

Det är långt ifrån jobb med låga inträdeskrav eller låglönejobb det handlar om. Utan detta berör jobb med stor efterfrågan. Det är också därför som utredningen föreslår att det ska skapas listor på yrken som ska undantas från det nya lönekravet. Det kanske låter bra i teorin.

I praktiken blir det mindre bra. Varje ansökan ska prövas mot dessa listor, vilket skapar ytterligare administration och krångel. Något som företag ogillar, de kan nämligen kompetensbehoven bättre än vad fyrkantiga listor tillåter. Dessutom ser inte kompetensbehoven likadana ut i Skellefteå som i Örebro. Och att myndigheternas yrkeskodsystem inte är sprungna ur syfte att fånga upp snabb teknologisk utveckling behöver knappast sägas. 

Teknikföretagen vill att Sveriges politiker tar ansvar och nu agerar för hela landets bästa. Börja med att säga nej till utredningens förslag om lönegolv på 100 procent av medianlön, och vänd i stället på frågeställningen.

Hur får vi världens talanger att komma till just Sverige och jobba?