Tandläkarförbundet: En miljon svenskar har inte råd att gå till tandläkaren

En undersökning från undersökningsföretaget Novus på uppdrag av Sveriges tandläkarförbund visar att befolkningen trots en period av ekonomisk nedgång ändå har kunnat prioritera sin munhälsa. Men Sveriges tandläkarförbund ser med oro på att en längre period av ekonomiska försämringar skulle kunna få negativa konsekvenser på grund av uppskjutna besök. Erfarenheter från tidigare perioder av försämrad samhällsekonomi visar på minskad besöksfrekvens till tandvården och försämrade tandvårdsvanor.

Risker med uteblivna tandvårdsbesök

En majoritet, 83 procent, har råd med de tandvårdsbesök som de behöver. Bland de 15 procent som har svarat att de inte har råd att prioritera tandvårdsbesök uppger drygt hälften att det beror på de senaste årens ekonomiska förändringar. Sveriges tandläkarförbund vill att andelen som inte har råd att gå på regelbundna tandvårdsbesök ska minska.

Numera finns det mycket forskning som visar på kopplingen mellan munhälsa och allmänhälsa. Regelbundna tandläkarbesök utgör grunden för en god munhälsa. Det finns exempelvis samband mellan tandlossning och hjärtinfarkt, hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. En stor risk med en utebliven tandvårdskontakt är en försämrad munhälsa. Kortsiktigt leder det till uppskjutna rutinundersökningar, framflyttade stödbehandlingar och avbrott i planerade behandlingar. På lång sikt kan uppskjutna tandvårdsbesök leda till sjukdomar men också till omfattande och kostsamma åtgärder, för både individ och samhälle.

När det gäller gruppen som har råd uppgav var tredje att deras tandvårdsbesök skulle få lägre prioritet om de ekonomiska förutsättningarna förändrades, för nästan sex av tio skulle en sämre ekonomi inte påverka tandvårdsbesökens prioritet.

Sänk kostnaden för patienten

Bland de som inte har råd att prioritera tandvårdsbesök uppger cirka varannan att det beror på höjda matpriser till följd av inflationen. Ytterligare anledningar till att man behöver prioritera bort sina tandvårdsbesök är högre kostnader för drivmedel, högre elpriser och höjda räntor. De senaste årens samhällsekonomiska konsekvenser har för många varit kännbara och inneburit svåra ekonomiska avvägningar. Fyra av tio som inte har råd att prioritera tandvårdsbesöken de behöver har inte haft råd på fyra år eller längre. En av fem har inte haft råd under ett år eller mindre.

Sveriges tandläkarförbund ser därför positivt på åtgärder som innebär lägre kostnader för patienten. Men de bör ta höjd för realistiska förutsättningar. Tillräckliga resurser måste till för att resultatet inte ska bli en underfinansierad bastandvård där de som har råd kan komplettera på egen hand. Det skulle få förödande konsekvenser på kvaliteten för patienterna och inte uppnå målet med en jämlik tandhälsa. I dag ser tillgängligheten till tandvård väldigt olika ut beroende på var i landet du bor. Reformer för att sänka kostnaden för patienten löser inte de regionala tillgänglighetsproblemet.

Lev upp till tandvårdslagen

Vi vill att Sveriges politiker presenterar lösningar som för oss närmare tandvårdslagens skrivning om ”en tandvård på lika villkor för hela befolkningen” utan att hemfalla åt ogenomtänkt symbolpolitik. Vi behöver förbättra förutsättningarna för såväl små som stora kliniker och för både privat och offentligt driven tandvård att få etablerings- samt utvecklingsmöjligheter för verksamhet och personal. En försämrad samhällsekonomi får inte leda till att tandvården blir en besparingspost, utan tvärtom något för politikerna att satsa medvetet på.

Vi vill inte komma tillbaka till den tid då man tydligt kunde se de socioekonomiska skillnaderna i munnen.

Tandvården behövs i alla delar av Sverige och vi är väl medvetna om att patienter som vill prioritera tandvård inte alltid har möjligt att göra det på grund av långa väntetider. Det behövs medvetna strategier och långsiktiga satsningar för att få bukt med utmaningarna utanför storstadsregionerna. När en mindre ort har en fungerande tandvård är det inte bara ett stort plus för tandhälsan i området utan också för attraktionskraften att locka fler yrkesgrupper till orten. Tandvården är en viktig faktor för levande glesbygder.

Investera i munhälsan

Ytterligare en åtgärd som krävs för att göra tandvården mer tillgänglig är att höja ersättningen för barntandvård. Dagens 1 600 kronor per barn och år är skamligt låg. Det motsvarar max 30 minuter tandläkartid, sen är det förlust. Här vilar ett stort ansvar på regionerna och de som beställer tandvård – i slutändan Sveriges kommuner och regioner, SKR, och våra regionpolitiker.

Tandläkarförbundet kommer fortsätta att påminna och argumentera för att patienterna inte ska prioritera bort tandläkarbesöken i lågkonjunktur. Vi vill inte komma tillbaka till den tid då man tydligt kunde se de socioekonomiska skillnaderna i munnen. Tandvården kan tillsammans med patienten göra en individuell bedömning, behandlingsplan och strategi. Med en ekonomisk försämrad samhällsekonomi får inte tandvården bli en besparingspost för hushållen utan tvärtom en viktig investering för en god munhälsa, och för många även en förbättrad allmänhälsa, i framtiden.