Svik inte elevers rätt till stöd på grund av lågkonjunkturen

Kommun efter kommun larmar om neddragningar på skolor på grund av det ekonomiska läget. Lärare varslas och skolor behöver säga upp resurspersoner som ofta är helt avgörande för elever i behov av stöd. Vi förstår det ansträngda ekonomiska läget, men besparingar som går ut över barn som redan har en tuff skolsituation kan aldrig vara acceptabelt och ökar kostnader på lång sikt. Regering och kommuner måste agera gemensamt.

Stressbägaren rinner över

Skollagen är tydlig gällande elevers rätt till anpassningar och särskilt stöd. Alla elever ska få möjlighet att uppfylla läroplanens kunskapskrav och utvecklas så långt som möjligt. Ändå har det år efter år brustit i skolans kompensatoriska uppdrag. Endast 37 procent av eleverna med autism når målen i svenska, engelska och matematik enligt Autism Sveriges skolenkät 2022. Autistiska elever är också överrepresenterade bland de 15 procent som går ut högstadiet utan gymnasiebehörighet.

Fackförbund, rektorer och skolpersonal larmar om att de går på knäna när nu besparingar genomförs runt om i landet. När resurspersoner minskar i antal, såsom elevassistenter, fritidsledare och socialpedagoger, slår det hårt mot just de elever som är i behov av förutsägbarhet och kontinuitet i sitt lärande. För en autistisk elev är ofta förtroendet för en eller några få i en personalgrupp helt avgörande för att alls orka vara i skolan. Att just den personalen måste sluta skapar ofta stark oro och ångest, som eleven antingen vänder inåt eller utåt, med konsekvensen att skolarbetet påverkas negativt. 

Besparingar slår även hårt på andra sätt mot elever med autism. Autism Sveriges medlemmar vittnar även om att skolskjuts inte beviljas och begränsningar i utbudet av anpassad kost. Även detta är faktorer som kan få stressbägaren att rinna över för en elev som är känslig för intryck och förändring.

Oetisk skrivning i skollagen

I skollagen finns dessutom en skrivning som gör det möjligt för kommuner att neka finansiering av stöd till elever med stora behov med hänvisning till organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Denna skrivning är oetisk och krockar med Sveriges åtagande på skolområdet enligt barnkonventionen och funktionsrättskonventionen. Tyvärr hör vi återkommande om rektorer som hänvisar till resursbrist när stöd inte sätts in och om kommuner som avslår det tilläggsbelopp som är en förutsättning för plats på en resursskola. Vi känner oss mycket oroade för att skolsituationen kommer försämras för en redan utsatt elevgrupp på grund av det ekonomiska läget i kommunerna. Uteblivet rätt anpassat stöd ökar risken för både skolfrånvaro och psykisk ohälsa vilket är kostsamt – för individ och samhälle.

Vi känner oss mycket oroade för att skolsituationen kommer försämras för en redan utsatt elevgrupp på grund av det ekonomiska läget i kommunerna.

Regeringen menar att det redan gjorts budgetsatsningar på skolan 2023 och hänvisar till att kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för finansieringen. Uppenbarligen är satsningarna inte tillräckliga eller rätt tajmade. Om skolor inte kan behålla sin personal blir det en omöjlig ekvation att satsa på kompetensutveckling som regeringen avsatt medel för. Kontinuitet och marginaler i skolans personalstyrka kan inte heller uppvägas av tillgång till läromedel som är en stor budgetpost i regeringens budget. Både regeringen och landets kommuner måste nu ta ansvar fullt ut. Våra barns skolgång är här och nu. Det duger inte att skylla på varandra.

Skjut till mer medel

Autistiska elevers rätt till stöd och skolors arbete med att skapa autismvänliga lärmiljöer måste säkras även i lågkonjunktur. Autism Sverige uppmanar därför landets kommunpolitiker och regeringen att skjuta till ytterligare medel för att behålla lärare och resurspersonal. Personalen är kärnan i en välfungerande och trygg skola.

Regeringen och skolminister Lotta Edholm (L) behöver även ta bort formuleringen i skollagen som gör det möjligt för hemkommunen att neka tilläggsbelopp eller interkommunal ersättning för elever i stort behov av särskilt stöd på grund av betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Det är en principiell fråga som skiftar fokus från elevens skolplikt till skolans utbildningsplikt.