"Sveriges unga behöver bostäder – inte chockhöjda hyror"

REPLIK. Den prischock som marknadshyror skulle innebära kan tvinga folk från sina hem och öka bostadsbristen för unga och människor med normala inkomster, skriver Ola Palmgren, Hyresgästföreningen.

Ola Palmgren
Talesperson för ungas boende, Hyresgästföreningen


Att Sverige har en enorm bostadsbrist och att unga är bland dem som drabbas hårdast, det håller jag med Jacob Lundberg och Gustav Fritzon från Timbro om. Men där slutar vår samsyn.

Timbro vill ge marknadskrafterna större makt över hyressättningen, vilket riskerar att leda till chockhöjda hyror. Det är inte en lösning på bostadsbristen. Tvärtom blir det ännu svårare att som ung skaffa sig en bostad till en rimlig kostnad och vi får ett samhälle med ökad ofrihet och otrygghet.

Skydd mot oskäliga hyreshöjningar

I dag bor cirka 3 000 000 svenskar i hyresrätt. Hyrorna sätts varken av fastighetsägare eller politiker, i stället har vi ett system som bygger på gemensamt förhandlade hyror, där hyresgäster och hyresvärdar tillsammans kommer överens om vad som ska gälla. Det skyddar människor mot oskäliga hyreshöjningar och garanterar trygghet i hemmet.

"Timbro ojar sig"

Timbro tycks mena att bostadsbristen skulle bero på för låga hyror. Det är en förklaring som snabbt faller om vi ser på andra länder i världen, till exempel Tyskland. Där har man släppt hyrorna fria och nu ser vi biverkningarna i Berlin. Den växande bostadsbristen och snabbt ökade priser slår stenhårt mot folks plånböcker och liv.

Även i våra grannländer Norge och Finland ledde införandet av marknadshyror till kraftiga hyreshöjningar. Det är inte en väg vi vill se för Sverige, och verkligen ingenting som skulle gynna alla som söker bostad, vare sig de är unga, nyanlända eller mitt i livet.

Timbro ojar sig över de höga hyrorna på andrahandsmarknaden, men vad föreslår de? Att samma marknadsmässiga hyressättning ska införas för alla lägenheter. Hur det skulle hjälpa de 238 000 unga som ofrivilligt bor kvar hemma är svårt att förstå. Den prischock som marknadshyror skulle innebära skulle tvinga folk från sina hem och öka trångboddheten och bostadsbristen för unga och människor med normala inkomster. Och det hotet angår inte bara den som bor i en storstad, utan hyresgäster över hela landet.

Orättvis beskattning

Bostadsbristen i Sverige är ett resultat av att det under årtionden har byggts på tok för lite. Sedan den statliga bostadspolitiken avskaffades i början av 1990-talet bedrivs bostadsbyggandet på marknadens villkor, och konsekvenserna av det är det vi unga som får bära. Och inte blir det bättre av att drygt 200 000 hyresrätter ombildats till bostadsrätter sedan år 2000, utan att det samtidigt fyllts på med tillräckligt många nya hyresrätter.

Majoriteten av ombildningarna har skett efter politiska beslut, och är definitivt inte en följd av bruksvärdessystemet utan av den orättvisa beskattningen mellan ägt och hyrt.

"Lyssna mer på oss"

Timbro uppmanar regeringen att sluta gå i Hyresgästföreningens ledband. Jag tar mig för pannan. Har de verkligen missat att januariavtalet säger att marknadshyror ska införas i nyproduktionen? Det är politik som går rakt emot vad både dagens och morgondagens hyresgäster behöver. Därför kampanjar Hyresgästföreningen över hela landet för att regeringen ska lyssna mer på oss, i stället för på Timbro.

Vår uppmaning

Människors hem kan inte reduceras till en handelsvara att tjäna pengar på. Tillgången till bra bostäder med rimliga boendekostnader är en grundläggande förutsättning för människors frihet och samhällets välstånd.

Vår uppmaning till regeringen är snarare att inte släppa hyrorna fria, utan i stället investera mer i bostadsbyggande, jämna ut skatteorättvisan mellan hyrt och ägt boende och låta parterna på bostadsmarknaden utveckla bruksvärdessystemet. Sveriges unga behöver inte chockhöjda hyror, vi behöver fler bostäder.

Forrige artikel "Sverige behöver ett kompetenscentrum för immaterialrätt" Næste artikel Debatt: Värna postgången – inte Postnord Debatt: Värna postgången – inte Postnord
Postnord: Behövs mer finansiering än bara portointäkter

Postnord: Behövs mer finansiering än bara portointäkter

REPLIK. I den kommande postlagsutredningen är det viktigt att se hur samhällsuppdraget posttjänsten kan utföras utan att det innebär en orimlig ekonomisk belastning för tillhandahållaren, skriver Postnords koncernchef, Annemarie Gardshol.