Sveriges största biståndsorganisationer vädjar: Svik inte barnen

Regeringen gick till val på att förändra det svenska biståndet men i ambitionen att reformera riskerar den kanske viktigaste målgruppen att glömmas bort – barnen. Det som händer i Israel, Gaza och Ukraina visar återigen att krig alltid drabbar barnen värst. I en tid av grova kränkningar av barns rättigheter, ökande fattigdom och klimatkris behöver barns bästa prioriteras högst. 

Vår farhåga är att handelsintressen och geopolitik i praktiken blir styrande för biståndets prioriteringar, inklusive vilka länder som Sverige ger bistånd till

Regeringen har flaggat för en stor reform av Sveriges bistånd som ska presenteras under hösten. Vi, tre barnrättsorganisationer som tillsammans arbetar i över 190 länder, befarar att de mest utsatta barnens behov kommer att få stå tillbaka för svenska handelsintressen. Forskning och beprövad erfarenhet, kring såväl biståndets som näringslivets roll, behöver beaktas när framtiden för svensk utvecklingspolitik avgörs. Våra uppmaningar till regeringen, för att säkra att det svenska biståndet gör största möjliga nytta för barn, är därför:

Värna biståndets unika roll att stödja de mest utsatta. Bistånds- och utrikeshandelsministern har vid flera tillfällen uttryckt en vilja att “gjuta ihop” handel och bistånd, bland annat i SVT:s 30 minuter och Ekots lördagsintervju. Vår farhåga är att handelsintressen och geopolitik i praktiken blir styrande för biståndets prioriteringar, inklusive vilka länder som Sverige ger bistånd till. Det är inte i linje med OECD:s överenskomna principer om effektivt bistånd, eller med riksdagens mål om biståndets syfte: att förbättra livssituationen för människor som lever i fattigdom och förtryck. Risken är att de mest utsatta barnen, i länder som drabbas hårt av klimatkris och fattigdom, blir förlorarna. 

Följ FN-experternas råd om att stärka barnrättsperspektivet. I år presenterade FN:s barnrättskommitté rekommendationer till Sverige om att stärka barnrättsperspektivet i handelsavtal och utvecklingspolitik. Men i regeringens budgetproposition från september saknas barnrättsperspektivet på flera områden, exempelvis i inriktningen för klimatbiståndet. I den version av Reformagendan som tidigare i höst läckte från Regeringskansliet, var barn och barns rättigheter knappt omnämnda.

Satsa mer på flickors rättigheter. Flickor utgör en grupp som diskrimineras både på grund av kön och ålder. I avsnittet om bistånd i regeringens budget nämns “kvinnor och flickor” som en samlad målgrupp. Det är dags att istället se flickors särskilda behov och kompetenser och ge stöd till riktade, åldersanpassade insatser. Det behövs bland annat mer satsningar mot barnäktenskap och könsstympning, och stöd till barn- och ungdomsledda organisationer som kämpar mot den klimatkris de själva inte bidragit till. 

Ta den globala utbildningskrisen på allvar. Utbildning är en grundförutsättning för utveckling och ekonomisk egenmakt, men vi befinner oss i en global utbildningskris bland annat till följd av skolstängningar under pandemin. En rapport från Världsbanken, UNICEF och Unesco visar att sju av tio 10-åringar i låg- och medelinkomstländer inte kan läsa eller förstå en enkel text. Trots detta har regeringen signalerat ytterligare nedskärningar i Sveriges bistånd till utbildning, som riskerar att landa på endast drygt en procent av det totala biståndet.

För barn som lever i fattigdom och utsatthet gör biståndsinsatser stor skillnad och bidrar till framtidstro. Reformagendan förtjänar därför en djupgående och inkluderande process. Det styrdokument för biståndet som nu ska ersättas gick på remiss till 180 instanser, vilket är en väletablerad metod för att säkra att viktiga beslut grundas på forskning och beprövad erfarenhet. Vi bidrar gärna med våra förslag till regeringen.