Debatt

Sveriges säkerhet har blivit politikernas nya trumfkort

Regeringen lever inte som den lär när de låter rädslan för terrorism diktera villkoren för hur våra grundlagsskyddade rättigheter ska tillämpas. Det skriver Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet.

Att ändra ordningslagen med hjälp av trumfkortet ”Sveriges säkerhet” ändrar inte det faktum att det sedan 70-talet är tillåtet i Sverige att bränna heliga skrifter, skriver Ulrika Hyllert.
Att ändra ordningslagen med hjälp av trumfkortet ”Sveriges säkerhet” ändrar inte det faktum att det sedan 70-talet är tillåtet i Sverige att bränna heliga skrifter, skriver Ulrika Hyllert.Foto: Fredrik Sandberg/TT/Tor Johansson/Journalistförbundet/Montage
Ulrika Hyllert
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Regeringen vill begränsa demonstrationsfriheten för att skydda Sveriges säkerhet. Det är bara ett i raden på exempel där våra demokratiska principer får stå tillbaka på grund av hoten mot Sveriges säkerhet. Och att ändra ordningslagen för att minska terrorhotet är en kortsiktig lösning som riskerar att på sikt öppna upp för större ingrepp i vår yttrandefrihet.

Sveriges säkerhet har blivit politikernas nya trumfkort. De fyller det själva med innehåll. Politikerna har förbjudit utlandsspioneri och därmed begränsat möjligheterna för journalister att rapportera om Sveriges försvarssamarbeten med andra länder – för Sveriges säkerhet. Politikerna vill kunna dra in sändningstillstånd för medieföretag – för Sveriges säkerhet. Politikerna vill stoppa personer från att bränna koranen, inte för att det är olagligt eller bör vara förbjudet, utan för att det ökar risken för terrordåd; för Sveriges säkerhet.

Vi vet alla vad som hände i spåren av publiceringen av Lars Vilks rondellhund i Danmark.

Terrorhotnivån har höjts i Sverige. De som rör sig i Stockholms innerstad är smärtsamt medvetna om riskerna. Vi minns terrorattacken på Drottninggatan och vet vad en sådan ursinningslös gärning innebär. Vi önskar alla innerligt att det gick att hitta ett sätt att trygga oss. Kristerssons regering vill nu ändra ordningslagen så att det ska gå att neka ett demonstrationstillstånd med hänsyn till Sveriges säkerhet. En smart lösning för att minska terrorhotnivån mot vårt öppna samhälle kan tyckas, men den riskerar att bli dyrköpt.

Vilka principer offras när vår säkerhet ska skyddas?

Vad händer nästa gång våra liberala, demokratiska, principer ifrågasätts? Många av de stater i vilka det nu bränns svenska flaggor är långt ifrån föregångsländer när det gäller yttrandefrihet. Irak till exempel, där svenska ambassaden stormades i juli, är bland de sämsta i klassen, i världen, när det gäller pressfrihet. Vad händer när de kommer på vad som går att publicera i svenska medier? Vi vet alla vad som hände i spåren av publiceringen av Lars Vilks rondellhund i Danmark. Vilka principer är värda att skydda och vilka ska offras när det kommer till att skydda Sveriges säkerhet?

Journalistförbundet står för grundläggande mänskliga rättigheter och jag som ordförande reagerar kraftigt när våra gemensamma fri- och rättigheter som de uttrycks i den svenska regeringsformen naggas i kanten. I en liberal demokrati är det viktigt att stå upp för dessa rättigheter. Även om grundlagen ska lämnas oförändrad i kommande utredning av ordningslagen så påverkar just ordningslagen yttrandefriheten, därför är det en viktig principfråga för oss.

Stå upp för det demokratiska samhället

Politiker måste vara principfasta. Vad som händer annars har vi fått se tydliga exempel på den senaste tiden. Omvärlden har börjat förstå att våra svenska, demokratiska, principer kanske inte är så mycket värda ändå. Att ändra ordningslagen med hjälp av trumfkortet ”Sveriges säkerhet” ändrar inte det faktum att det sedan 70-talet är tillåtet i Sverige att bränna heliga skrifter. Få politiker verkar i nuläget vilja ändra på den ordningen. Vore det inte då bättre att stå upp för våra principer fullt ut? På kort sikt innebär det ett ökat hot mot vår säkerhet. På lång sikt tjänar vi dock på att låta omvärlden förstå att våra principer som demonstrationsfrihet, yttrandefrihet och pressfrihet inte är något vi kompromissar med för att slippa hot från terrorister. I en tid när antalet demokratier i världen dramatiskt minskat är det än viktigare att stå upp för ett öppet, fritt och demokratiskt samhälle, våra grundläggande rättigheter behöver stärkas – inte försvagas.

Privatpersoner uppmanas att inte bli rädda på grund av den ökade terrorhotnivån. Vi uppmanas också att leva våra liv som vanligt och inte undvika stora evenemang, för då ”låter vi terroristerna vinna”. Det är en fin tanke att vi som demokratiskt öppet samhälle kan stå emot terrorismen genom att enas i övertygelsen om att vi inte ska låta oss skrämmas. Samtidigt skaver det. För regeringen lever inte som den lär när de låter rädslan för terrorism diktera villkoren för hur våra grundlagsskyddade rättigheter ska tillämpas.

Nämnda personer

Gunnar Strömmer

Justitieminister (M), ledamot i partistyrelsen
Jur. kand (Uppsala uni., 1998)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00