Debatt

Sveriges livsmedelsstrategi duger inte i kristider

Sveriges livsmedelsproduktion växer inte i tillräcklig takt och landets försörjningsförmåga och beredskap måste öka. Det skriver Palle Borgström och Anna Karin Hatt, LRF.

”Det totala antalet lagkrav för en mjölkproducent med växtodling är cirka 450 stycken.”
”Det totala antalet lagkrav för en mjölkproducent med växtodling är cirka 450 stycken.”Foto: Emil Langvad/TT
Palle Borgström
Anna Karin Hatt
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sverige är mitt i flera kriser. Krig i vår närhet, historiskt höga kostnader för el och energi, inflation och räntor som pressar hushållen samt pågående klimatförändringar. Det säkerhetspolitiska omvärldsläget gör oss påminda om vikten av beredskap inom många olika områden, inte minst gällande produktion av mat.

Öka livsmedelsberedskapen

I veckan kommer vi inom LRF att träffa landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) för att diskutera en uppdatering av Livsmedelsstrategin och hur vi kan stärka Sveriges försörjningstrygghet. Sveriges bönder både kan och vill vara en resurs för att öka Sveriges livsmedelsberedskap.

Antalet lagkrav som berör lantbruksföretag ökade med 120 procent under perioden 1996 till 2016.

Sedan år 2017 har Sverige arbetat med landets första livsmedelsstrategi som omfattar hela livsmedelskedjan. Siktet är inställt mot 2030 då potentialen för hela livsmedelskedjan ska nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Men mycket har hänt sedan 2017. Vi har haft extremtorka, en pandemi, energikris med kraftigt ökade priser på insatsvaror och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Även den svenska säkerhetspolitiken har förändrats och i maj 2022 sökte Sverige och Finland samtidigt medlemskap i Nato.

Minska regelkrånglet

Den samlade bilden visar att Sverige behöver uppdatera livsmedelsstrategin. Genom tydligare mål, ökad konkurrenskraft för det svenska jordbruket och en strategi för att säkra insatsvaror kommer vi långt. En uppdaterad livsmedelsstrategi bör därför fokusera på att: 

  • Sätta tydligare mål 
    Livsmedelsstrategin ska vara ett styrande dokument precis som det var tänkt att vara. Det innebär att i regleringsbrev, för relevanta myndigheter, bör det skrivas in att livsmedelsstrategins målsättningar ska beaktas i myndigheternas samtliga beslut och ageranden (åtgärder). Vi bör gå ifrån dagens mål som endast säger att livsmedelsproduktionen ska öka till att i stället ha tydliga mål om vilken takt eller omfattning. Kraftigt förbättrad utrikeshandelsbalans och mer svensk mat i den offentliga sektorns måltider är några exempel.
  • Öka konkurrenskraften
    Ökad konkurrenskraft kräver bättre lönsamhet och mindre regelkrångel. Antalet lagkrav som berör lantbruksföretag ökade med 120 procent under perioden 1996 till 2016. Det totala antalet lagkrav för en mjölkproducent med växtodling är cirka 450 stycken. Det är orimligt. Myndighetsutövningen måste kunna förenas med en främjandekultur och ett traditionellt kontrolluppdrag. Regeringens styrdokument och myndigheternas syn på sitt uppdrag behöver utvecklas.
  • Säkra insatsvaror till jordbruket
    En fungerande livsmedelsproduktion förutsätter kontinuerlig och säker tillgång till insatsvaror i jordbruket. Pandemin och kriget i Ukraina har visat att produktionen är sårbar om importen begränsas av olika skäl. Därför bör den kommande livsmedelsstrategin även inbegripa skrivningar om ökad inhemsk produktion av viktiga insatsvaror, som till exempel mineralgödsel, biodrivmedel och energi.

Sårbar produktion

Mat på bordet varje dag är en självklarhet för alla svenskar. Men omvärldsläget har försämrats kraftigt och dagens livsmedelsproduktion är sårbar vid kriser och oro. Sveriges livsmedelsproduktion växer inte i tillräcklig takt och landets försörjningsförmåga och beredskap måste öka. Vi behöver en uppdaterad livsmedelsstrategi som kan ge Sverige en ökad försörjningstrygghet, minskad sårbarhet och skapa förutsättningar för att fortsätta producera livsmedel som är bland de bästa i världen för miljön och klimatet.

Nämnda personer

Peter Kullgren

Landsbygdsminister (KD)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00