Sveriges arbetsterapeuter: Satsa på digital kompetens

Enligt Vision e-hälsa 2025 ska Sverige om fem år vara bäst på att använda digitaliseringens möjligheter. Hur olika e-hälsolösningar ska bidra till att göra hälso- och sjukvård mer jämlik, effektiv, tillgänglig och säker diskuteras och debatteras flitigt, men tyvärr saknas ofta ett medarbetarperspektiv.

Digitaliseringen avgörande

Det är bra att regeringen och SKL nu satsar på utveckling av digitala tjänster som kan möta invånarnas förväntningar på en tillgänglig och jämlik vård, men det är hög tid att även rikta ljuset mot medarbetarnas digitala kompetens.

Svensk hälso- och sjukvård står inför enorma utmaningar. Omställningen till en mer nära och personcentrerad vård beskrivs ofta som lösningen – och digitaliseringen målas upp som en avgörande katalysator i det paradigmskifte som behöver ske.

Flera aspekter behöver ta plats

Visst kommer digitaliseringen att kunna förändra hälsopanoramat och skapa bättre förutsättningar för effektivare och mer personcentrerade insatser, men tyvärr beskrivs övergången till en mer digitaliserad hälso- och sjukvård ofta alltför onyanserat.

Europakommissionen anser att digital kompetens är en av nycklarna till det livslånga lärande som medborgarna behöver för att kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Ida Kåhlin
Sveriges arbetsterapeuter

I boken Nära liv – nära vård i en digital vardag som Sveriges arbetsterapeuter publicerat i samarbete med Kairos future lyfter vi några av de aspekter som vi anser behöver ta plats i diskussionen om övergången till en mer digitaliserad hälso- och sjukvård.

Stänger ute 

Först och främst måste vi komma ihåg att digitaliseringen påverkar människors hälsa i både positiv och negativ bemärkelse. Den stödjer och motiverar oss att följa kost- och motionsråd, samtidigt som den ökar vårt stillasittande och sänker vår koncentrationsförmåga. Den hjälper oss att få ihop vardagspusslet och att hålla kontakt med nära och kära, men stänger ute dem som inte har de digitala färdigheter som krävs, eller ekonomiska resurser för att köpa de senaste prylarna.

I tillägg till detta ser vi en eltillgång, ett bostadsbestånd och distributions- och servicesystem som inte är anpassade till de krav som en alltmer digitaliserad hälso- och sjukvård kommer att innebära.

Satsningar på medarbetare

Ytterligare en utmaning är professionsutövare som inte har den kompetens, utrustning och de resurser som krävs för att de ska kunna använda digitaliseringens potential i sin professionsutövning.

Den 24 oktober aviserade socialminister Lena Hallengren (S) att regeringen, som ett led i Vision e-hälsa 2025 och omställningen mot en nära vård, satsar 33 miljoner på att utveckla den första linjens digitala vård.

Detta är ett viktigt steg i rätt riktning, men om vi ska kunna bli bäst på e-hälsa inom fem år så måste riktade satsningar även göras på hälso- och sjukvårdens medarbetare.

Digital kompetens

Som hälso- och sjukvårdsprofessioner måste vi självklart ta ansvar för att synliggöra våra bidrag och utveckla vår professionsutövning i linje med e-hälsovisionen.

Vi kan och ska bidra med vår kompetens så att digitala lösningar används på bästa tänkbara sätt för att främja människors hälsa, men om vi ska kunna göra det fullt ut behöver vi rätt förutsättningar. Vi behöver en tillräcklig digital kompetens.

Europakommissionen anser att digital kompetens är en av nycklarna till det livslånga lärande som medborgarna behöver för att kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling. Det innefattar bland annat kunskaper om att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt, samt färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster.

Måste bli självklar del

Förutom denna generella digitala kompetens, behöver vi professioner även specifika digitala kompetenser så att vi kan erbjuda bästa möjliga insatser i en alltmer digitaliserad hälso- och sjukvård.

En lyckad omställning till en mer digitaliserad hälso- och sjukvård är inget som kommer att ske automatiskt genom politiska direktiv eller implementeringen av ett visst system. Variationen när det gäller digital kompetens i verksamheterna är stor.

Nu behövs satsningar på medarbetarnas digitala kompetens, inom såväl regionsdriven som kommunal hälso- och sjukvård. Digital kompetens behöver bli en självklar del i varje medarbetares kompetensutvecklingsplan.

It-relaterad ohälsa

En god digital kompetens förutsätter en hållbar digital arbetsmiljö. För att kunna använda och utveckla den digitala kompetensen i sin professionsutövning krävs tillgång till rätt verktyg och förutsättningar.

En välfungerande it-miljö är en betydande faktor. Datasystem som inte är anpassade till vårt arbete eller är inkompatibla med varandra riskerar att skapa it-relaterad ohälsa och stress och bidra till en ohållbar arbetsmiljö.

Skapa förutsättningar

Som ordförande för Sveriges arbetsterapeuter är jag stolt över att vi som profession sedan årsskiftet har inkluderat digital kompetens i våra kompetensbeskrivningar och att vi som förbund verkar för att tydliggöra vad detta kan innebära i praktiken.

På detta sätt har vi satt ord på det som är vårt unika bidrag. Det skapar bättre förutsättningar för planering av både generell och specifik digital kompetensutveckling.

Att arbeta för 

Här borde fler professioner följa efter. Vi har ett gemensamt ansvar för att övergången mot en mer digital hälso- och sjukvård blir så bra som möjligt. Tillsammans med arbetsgivare och politiker vill vi därför arbeta för:

• Att skapa bättre förutsättningar för utveckling av såväl generell som professionsspecifik digital kompetens.
• Att skapa förutsättningar för en god digital arbetsmiljö som kännetecknas av att teknisk utrustning och verktyg är anpassade till de arbetsuppgifter som ska utföras och att it-miljön är funktionell och underlättar arbetet.
• Att arbetsterapeuters, liksom övriga professioners, specifika digitala kompetens tas tillvara i omställningen mot en mer digitaliserad hälso- och sjukvård.