Debatt

Sverige bör ta ledartröjan i förstärkningen av internationellt samarbete

För att världens länder effektivt ska kunna bekämpa framtidens gränsöverskridande problem krävs en nyinvestering i internationellt samarbete. Det skriver professorerna Jonas Tallberg, Karin Bäckstrand, Jan Aart Scholte och Thomas Sommerer, SNS Demokratiråd 2023.

Vår huvudsakliga slutsats är att existerande internationella organisationer har många nödvändiga kvaliteter för global problemlösning – men inte tillräckliga förutsättningar för att kunna hantera dagens och morgondagens stora globala utmaningar, skriver debattörerna. 
Vår huvudsakliga slutsats är att existerande internationella organisationer har många nödvändiga kvaliteter för global problemlösning – men inte tillräckliga förutsättningar för att kunna hantera dagens och morgondagens stora globala utmaningar, skriver debattörerna. Foto: Mary Altaffer/AP/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Klimatförändringar, väpnade konflikter, epidemier, finanskriser och flyktingströmmar – listan över akuta gränsöverskridande problem är lång. Internationella organisationer som FN, EU, IMF och WHO har skapats och utvecklats för att hantera gemensamma utmaningar som dessa. Men har de egentligen vad som krävs?

Undertecknare

Jonas Tallberg
professor vid Stockholms universitet (ordförande)
Karin Bäckstrand
professor vid Stockholms universitet
Jan Aart Scholte
professor vid Leidens universitet
Thomas Sommerer
professor vid Potsdams universitet

Rapportens författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.

I dag presenteras årets rapport från SNS Demokratiråd, Global Governance: Fit for Purpose? Rapporten undersöker om internationella organisationer har de nödvändiga förutsättningarna för att bekämpa globala problem. Vi granskar särskilt tre förutsättningar: Har internationella organisationer de maktmedel som krävs för att utveckla och genomföra global politik mot kollektiva hot? Utövar de denna makt med tillräcklig effektivitet för att minska gränsöverskridande problem? Och åtnjuter de legitimitet hos medborgare och beslutsfattare?

Behovet är större än någonsin

Rapporten presenteras vid en avgörande tidpunkt för det globala samarbetet, som är hårt prövat efter femton år av kriser, från finanskrisen och migrationskrisen till covidkrisen och de multipla kriserna i kölvattnet av Rysslands invasionskrig i Ukraina. Upprepade kriser visar att behovet av internationell samverkan är större än någonsin. Samtidigt utmanas dagens världsordning av populistiska rörelser, auktoritära ledare och tilltagande geopolitiska spänningar.

I ett försök att gripa initiativet har FN:s generalsekreterare António Guterres presenterat sin vision för framtida globalt samarbete och tillsatt en högnivågrupp för att utveckla konkreta förslag inför FN:s Summit of the Future i september 2024. Vår rapport talar direkt till den pågående debatten inom politik och civilsamhälle om framtiden för global samverkan.

Förutsättningar saknas

Vår huvudsakliga slutsats är att existerande internationella organisationer har många nödvändiga kvaliteter för global problemlösning – men inte tillräckliga förutsättningar för att kunna hantera dagens och morgondagens stora globala utmaningar. För att världens länder effektivt ska kunna bekämpa framtidens gränsöverskridande problem krävs en nyinvestering i internationellt samarbete.

De maktmedel som internationella organisationer åtnjuter har vuxit betydligt under de senaste decennierna. Överlag har internationella organisationer fått ökade befogenheter, mer kraftfulla institutioner, bättre resurser och nya medel för idépåverkan. Men under de senaste tio åren har utvecklingen avstannat – och i vissa fall gått tillbaka.

Exempelvis har medlemsstater blivit mindre villiga att acceptera bindande regler och ge ekonomiskt kärnstöd till internationella organisationer. Klyftan ökar mellan de problem som dessa organisationer är satta att hantera och de maktmedel som de förfogar över.

Legitimiteten hos internationella organisationer är inte föremål för någon allmän kris, trots omfattande kritik från antiglobalistiska populister under senare år.

Effektiviteten hos internationella organisationer är generellt bättre än vad som ofta görs gällande. Trots krävande förhållanden i världspolitiken förmår dessa organisationer att utveckla och genomdriva politik med positiva effekter på områden som säkerhet, handel, utveckling, miljö och mänskliga rättigheter. Samtidigt medför otillräckliga maktmedel att de sällan uppnår den effektivitet som krävs för att fullt ut lösa gränsöverskridande problem. Exempelvis hade mer tvingande medel gett internationella organisationer bättre förutsättningar att säkerställa god regelefterlevnad.

Betydande skillnad i förtroende

Legitimiteten hos internationella organisationer är inte föremål för någon allmän kris, trots omfattande kritik från antiglobalistiska populister under senare år. Förtroendet för internationella organisationer är förhållandevis intakt på en nivå som ofta överskrider förtroendet för nationella regeringar. Men det finns betydande skillnader mellan olika organisationer, länder och samhällsskikt. Exempelvis åtnjuter WHO klart högre förtroende än IMF. Särskilt oroande är att medborgare i allmänhet har lägre förtroende för internationella organisationer än beslutsfattare.

Globalt klimatsamarbete illustrerar flera av dessa mönster – inte minst behovet av mer långtgående maktbefogenheter. FN-organisationen UNFCCC är den centrala institutionen i de globala förhandlingarna för att förebygga och hantera klimatförändringar. Men trots accelererande klimatproblem och ett starkt folkligt stöd för klimatåtgärder har medlemsstaterna hittills inte utrustat UNFCCC med de maktmedel som krävs för en effektiv politik. Kontrasten mot EU:s bindande lagstiftning om klimatneutralitet senast 2050 är slående. Men EU står bara för 10 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser och kan inte lösa klimathotet på egen hand.

Globala hot möts med ineffektiva nationella lösningar

Sammantaget visar vår analys att framtidens internationella samarbete behöver få bättre förutsättningar att ta sig an gränsöverskridande utmaningar. Vägen mot bättre problemlösning ligger i mer internationellt samarbete, inte mindre. I avsaknad av robusta internationella organisationer finns en överhängande risk att globala hot möts med ineffektiva nationella lösningar eller inte alls.

I rapporten tecknar vi tre potentiella reformstrategier:

  1. Att uppgradera existerande samarbete genom att stärka dagens välbeprövade internationella organisationer.
  2. Att utveckla nya samarbetsformer som bygger på ett ökat deltagande av civilsamhället och näringslivet och
  3. att transformera det globala samarbetet genom en långtgående systemförändring i riktning mot mer övernationella och demokratiska styrformer.

Sverige är väl positionerat för att ta ledartröjan i den pågående debatten om det internationella samarbetets framtid. Som ett litet omvärldsberoende land har Sverige ett starkt nationellt intresse av välfungerande internationella organisationer och effektiv global problemlösning. Sverige har därtill betydande trovärdighet internationellt i dessa frågor efter decennier som stark FN-förespråkare, aktiv EU-medlem, engagerad frihandelsvän, stor biståndsfinansiär och pionjär i internationellt miljöarbete.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00