Debatt

Svenskt näringsliv: Sverige förlorar när högskolan saknar arbetsmarknadsanknytning

Högskolepolitiken behöver läggas om helt för att möta näringslivets kompetensbehov. Det skriver Karin Johansson, näringspolitisk chef och vice vd, Svenskt Näringsliv och Ulrika Wallén, policyexpert för högskolepolitik, Svenskt Näringsliv.  

”Förra året misslyckades tre av tio rekryteringsförsök, enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät.”
”Förra året misslyckades tre av tio rekryteringsförsök, enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät.” Foto: Lars Schröder/TT
Karin Johansson
Ulrika Wallén
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Hur väl står sig den svenska högskolan i den internationella konkurrensen? Ur näringslivets perspektiv ter sig tre aspekter särskilt viktiga: kvalitet, relevans och effektivitet. Svenskt Näringsliv har låtit konsultföretaget Faugert & Co Utvärdering jämföra utbildningsystemen i ett antal länder med liknande förutsättningar. Sammantaget är resultaten nedslående. Den svenska högskolan står sig visserligen relativt väl i kvalitetshänseende. Men det är angeläget att förbättra genomströmningen och utbildningarnas relevans – om inte Sveriges konkurrenskraft såväl som studenterna själva ska bli lidande.

För få tar examen

För det första: effektiviteten. Svenska studenter påbörjar och avslutar sina studier relativt sent. Genomsnittsåldern för en kandidatexamen är 28 år – högst bland de jämförda länderna och hela fem år efter belgiska studenter. Att endast fyra av tio studenter i Sverige tar examen inom avsatt tid, bidrar till detta. Dessutom är det mindre än hälften av de svenska studenterna som tar examen, över huvud taget, jämfört med 75 procent i exempelvis Irland. Endast Österrike har lägre examensfrekvens bland de jämförda länderna.

För det andra: relevansen. Arbetslösheten bland högskoleutbildade är hög i Sverige – högst bland de jämförda länderna och nästan dubbelt så hög som i Nederländerna. Också arbetslösheten tre år efter examen är hög – näst högst efter Irland. Att nästan fyra procent av högutbildade är arbetslösa tre år efter examen är en tydlig indikation på att vissa utbildningars relevans för arbetsmarknaden brister.

Att nästan fyra procent av högutbildade är arbetslösa tre år efter examen är en tydlig indikation på att vissa utbildningars relevans för arbetsmarknaden brister. 

Mellan 1977 och 1993 var all högre utbildning i Sverige utformad med arbetsmarknadens behov i åtanke. Systemet var långt ifrån perfekt, men slog över i sin motsats i och med högskolereformen 1993. Sedan dess är det mer eller färre studenternas efterfrågan som styr högskolans utbildningsutbud – arbetsmarknadens aktörer har ingen tydligt definierad roll på systemnivå. Detta förhållande räcker långt för att förklara de svenska högskoleutbildningarnas bristande relevans.

Följ Danmarks exempel

Förhållandet är unikt. Bland de länder som ingår i studien är Sverige det enda land som inte genomfört några reformer som syftar till att öka studenternas genomströmning eller till att möta arbetslivets kompetensbehov.

Sådana reformer kan ha mycket god effekt. Sedan 2014 ska alla högre lärosäten i Danmark anpassa antalet platser på olika utbildningar till arbetsmarknadens behov. På några år ökade utbudet på icke-dimensionerade utbildningar – alltså av arbetsmarknaden efterfrågade utbildningar – med sju procent, samtidigt som de mindre efterfrågade utbildningarna minskade. Studenternas sökmönster har följt samma trend. Som ett resultat ökade sysselsättningsgraden bland högskoleutbildade med fem procentenheter mellan 2017 och 2021.

I Irland lade man om högskolepolitiken 2011, och gav den högre utbildningen en tydlig inriktning mot STEM-ämnen (Science, Technology, Engineering and Mathematics), för att svara mot arbetsmarknadens behov. Mellan 2012 och 2021 ökade sysselsättningen bland högskoleutbildade med 9 procentenheter.

Inför stöd till spetsutbildningar

Sverige bör ta efter dessa exempel. Svenskt Näringsliv föreslår att regering och riksdag bland annat genomför följande åtgärder för att förstärka den svenska högskolans arbetsmarknadsanknytning:

  • Förtydliga i högskolelagen att utbildningen vid universitet och högskolor ska dimensioneras och utformas utifrån arbetsmarknadens behov såväl som studenternas efterfrågan.
  • Utred en reformering av högskolans resurstilldelningssystem. Livslångt lärande bör bli ett eget verksamhetsområde, med öronmärkt finansiering. En samverkansbonus bör införas, i syfte att premiera universitet och högskolor som framgångsrikt samverkar med arbetslivet.
  • Skapa en oberoende analysfunktion som gör analyser och prognoser avseende arbetsmarknadens behov. Samordningen behöver omfatta såväl nationell som regional nivå.
  • Incitament för lärosätena att arbeta med validering av yrkesverksammas kunskaper måste skapas.
  • Ett särskilt stöd till spetsutbildningar som efterfrågas av arbetslivet – men som har få sökande – bör införas.

Förra året misslyckades tre av tio rekryteringsförsök, enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Att den högre utbildningen inte håller måttet ur ett näringslivs kompetensförsörjningsperspektiv är en viktig anledning till det. Men utbildningskvaliteten är huvudsakligen god. Med åtgärder för ökad genomströmning och stärkt arbetsmarknadsanknytning skulle svensk högskola stå sig väl i den internationella konkurrensen, till nytta för både näringslivet, studenterna själva och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget