Debatt

Svenskt näringsliv: Lönegolv hotar företagens konkurrenskraft

Osaklig retorik om arbetskraftsinvandring ligger till grund för förslag om bestämda och höga lönegolv. Det skulle vara ett oacceptabelt statligt ingrepp i lönebildningen och företags rekryteringar, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson på Svenskt näringsliv.

Regeringen, med integrations- och migrationsminister Anders Ygeman i täten, vill se skärpta regler för arbetskraftsinvandring. Men deras förslag bygger på en felaktig bild och osaklig retorik, skriver debattörerna.
Regeringen, med integrations- och migrationsminister Anders Ygeman i täten, vill se skärpta regler för arbetskraftsinvandring. Men deras förslag bygger på en felaktig bild och osaklig retorik, skriver debattörerna. Foto: Jessica Gow/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det är dags att ändra den skeva bildsättningen av arbetskraftsinvandring till svenska företag. Tyvärr försöker vissa politiker plocka billiga poäng med osaklig retorik om arbetskraftsinvandring. Politiken skiljer inte den reglerade arbetskraftsinvandringen från andra grupper av utlänningar som arbetar i Sverige. Det framstår som att både krav och kontroller inom arbetskraftsinvandringen saknas. Baserat på denna felaktiga bild föreslås nu höga lönegolv i syfte att stoppa stora delar av arbetskraftsinvandringen.

Hårt reglerad grupp

I debatten bortser politiken helt ifrån att arbetskraftsinvandrare är den av staten mest reglerade gruppen av all utländsk arbetskraft.

Det råder stor kompetensbrist i Sverige. Att kunna rekrytera från länder utanför EU är ett viktigt komplement för svenska företag i många branscher. När företagen inte kan anställa hotar det konkurrenskraften och vår gemensamma välfärd. Den internationella kompetensen är nödvändig både på kort och lång sikt i den omställning som sker i näringslivet.

I debatten bortser politiken helt ifrån att arbetskraftsinvandrare är den av staten mest reglerade gruppen av all utländsk arbetskraft på svensk arbetsmarknad med krav på bland annat kollektivavtalsenliga anställningsvillkor. Därutöver tillkommer ett flertal krav och kontroller av arbetsgivaren innan ett arbetstillstånd kan beviljas. Trots detta hävdar regeringen att arbetskraftsinvandringen i princip är oreglerad och systematiskt missbrukas.

Andra grupper av utländsk arbetskraft som arbetar i Sverige såsom asylsökande, EU-medborgare, anhöriga, personer på visering, illegal arbetskraft, omfattas inte av reglerna för arbetskraftsinvandring. Kriminalitet som drabbar dem kan alltså inte motverkas genom att begränsa arbetskraftsinvandringen.

Staten får oacceptabelt inflytande

För att komma till rätta med utnyttjande av utländsk arbetskraft föreslås ett politiskt bestämt lönegolv för arbetskraftsinvandrare. Ett sådant förslag skulle ge staten ett oacceptabelt inflytande över företagens rekryteringar. Det är dessutom i strid med den svenska modellen där arbetsmarknadens parter har ansvaret för lönebildningen. Ett lönegolv är inte heller en effektiv åtgärd för att motverka missbruk. Denna uppfattning delas även av den statliga utredningen om arbetskraftsinvandring.

Ett annat argument som framförs i syfte att begränsa arbetskraftsinvandringen är att jobben ska gå till arbetslösa svenskar. Detta trots att nästan all arbetskraftsinvandring sker till bristyrken. Bortsett från bärplockare är det ett par tusen som kommer till yrken med lägre krav på utbildning. Det finns ingen rimlighet i att den gruppen stänger dörren till arbetsmarknaden för 350 000 arbetslösa. Vidare är det en villfarelse att jobb kan öronmärkas och att antalet jobb på arbetsmarknaden är statiskt.

Hotar konkurrenskraft och välstånd

Att motverka brottslighet på arbetsmarknaden är förstås en högt prioriterad fråga för Svenskt näringsliv. För att på allvar försvåra för kriminella aktörer krävs verkningsfulla åtgärder. Vi föreslår bland annat ökade myndighetskontroller, effektivare myndighetssamverkan, sekretesslättnader, höjt försörjningskrav och att missbruket av spårbyte stoppas.

Rekrytering från länder utanför EU är ett viktigt komplement i kompetensbristens Sverige. Om företagen inte kan anställa utländsk arbetskraft hotar det inte bara deras konkurrenskraft och vårt välstånd. Det hotar också andras jobb. Kriminella aktörer på arbetsmarknaden ska bekämpas med relevanta åtgärder. Ett politiskt bestämt lönegolv skulle vara tandlöst mot kriminella och skulle vara ett oacceptabelt statligt ingrepp i lönebildningen som sätter kollektivavtalen ur spel.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget