Svenskt näringsliv: Form har blivit viktigare än innehåll i skoldebatten

Den svenska skolans problem har skyllts på allt från kommunaliseringen, ”flumpedagogik” till invandring från utomeuropeiska länder, det fria skolvalet och friskolornas utbredning. Tyvärr saknas ofta vederhäftiga belägg för påståendena – både avseende problemen och lösningarna. Ska vi möta kunskapskraven måste också skolpolitiken i betydligt högre utsträckning bottna i forskning och beprövad erfarenhet.

Därför varierar resultaten

Både meritvärden och nationella prov är problematiska mått på elevernas kunskaper, vilket ger internationella mätningar som Pisa och Timss – som rättas externt – stor betydelse. I en ny rapport från Svenskt näringsliv har skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren studerat hur olika faktorer samvarierar med elevernas prestationer, utifrån de enkätundersökningar som genomförs i samband med Pisa 2018. Resultaten är justerade för elevernas bakgrund. Skillnader mellan skolor kan därför inte förklaras med skillnader i elevsammansättningen.

Studien identifierar ett antal viktiga orsaker till de varierande kunskapsresultaten:

1. Bättre resultat hänger samman med högre kvalitet på undervisningen. Lugn och arbetsro, att lärarna ger eleverna feedback och stöd i klassrummet, samt sätter upp tydliga mål för lärandet, är alla faktorer som samvarierar med goda kunskapsresultat. Starkast positiv effekt har undervisning som anpassas till elevernas nivå.
2. Sämre resultat samvarierar med högre förekomst av skolk och förseningar. Sämre resultat samvarierar med högre förekomst av skolk och förseningar. Bilden är mer blandad vad gäller användningen av digital teknik, som tycks ha en positiv effekt när den används i undervisningen, men negativ när den används utanför klassrummet.
3. Bra skolor gör rätt saker – oavsett huvudman. Friskolorna har i genomsnitt högre Pisa-resultat, både före och efter man justerar för elevernas bakgrund. Skillnaden uppgår till mellan 10 och 11 poäng, vilket ungefär motsvarar inlärningen under ett tredjedels läsår. En av studiens styrkor är att den kan förklara dessa skillnader. Eleverna i fristående skolor rapporterar högre värden på flera variabler som är positivt associerade med goda resultat: de får mer feedback, upplever ett bättre studieklimat och får mer anpassad undervisning än elever i kommunala skolor. Dessa positiva faktorer är så betydelsefulla att de kompenserar för att friskoleeleverna – så tycks det nämligen vara – skolkar mer än de kommunala skolornas elever.

Elever ska göra rätt saker

Landets rektorer behöver göra mer för att motverka skolk och förseningar samt säkerställa att digitala verktyg används på rätt sätt i klassrummet, inte på fel sätt i korridoren.

Kritiken mot friskolorna behöver alltså nyanseras. Än viktigare är dock att fokus i skoldebatten flyttas från form till innehåll: avgörande för kunskapsresultaten är att rektorer, lärare och elever ägnar sig åt rätt saker, oavsett om skolan är kommunal eller drivs av en enskild huvudman. Landets rektorer behöver göra mer för att motverka skolk och förseningar samt säkerställa att digitala verktyg används på rätt sätt i klassrummet, inte på fel sätt i korridoren. Alla elever behöver få mer feedback och lärarna behöver bli ännu bättre på att anpassa undervisningen efter elevernas behov. En vassare skolinspektion vore välkommen.

Vi behöver också mer kunskap om hur det går för svensk skola och varför vissa elever, vissa lärare och vissa skolor lyckas bättre än andra. Det betyder mer praktiknära forskning, klassrumsobservationer med tillhörande metodutveckling och bättre uppföljning av undervisningskvaliteten.

Allra viktigast att få på plats är externt rättade nationella prov. Senfärdigheten i detta arbete är oacceptabel. Sveriges elever förtjänar bättre.

Debattartikeln är uppdaterat efter publicering. Tidigare stod det att friskolornas försprång är 10 till 13 Pisa-poäng. Båda siffrorna är korrekta: 10–13 är justerat för de bakgrundsvariabler Skolverket använder, 10–11 är justerat efter ytterligare bakgrundsvariabler.