Svenska Missionsrådet: "Religionsfriheten – 67 år och ny på jobbet"

Anders Malmstigen, generalsekreterare, Svenska missionsrådet
Katherine Cash, rådgivare för religions- och övertygelsefrihet, Svenska missionsrådet

För 67 år sedan beslutade riksdagen att religions- och övertygelsefrihet råder i Sverige. Tyvärr verkar en del vilja att denna mänskliga rättighet nu går i pension.

Tre fjärdedelar av världens befolkning lever i länder där religionsfriheten kraftigt begränsas. I ännu fler länder, även Sverige, ökar hatbrott mot människor på grund av deras religion.

Präglade av krav på likhet

Sverige har ingen lång historia av religionsfrihet. Tvärtom var vi bland de sista länderna i Europa att ge medborgare lika rättigheter oavsett religion. Vår historia kännetecknas av kontroll, krav på likhet och lagstiftad diskriminering.

Religions- och övertygelsefriheten missförstås och förvrängs idag runt såväl kaffebord som på debattsidor.

På 1700-talet utdömdes dödsstraff för den som lämnade statskyrkan, liksom tvångskristning av samer och konverteringskrav för judar. Under 1800-talet förföljdes baptister och andra frikyrkorörelser genom exempelvis tvångsdop och landsförvisningar.

Obekväma men viktiga rättigheter

Först för 67 år sedan fick katoliker tillträde till sjuksköterske- och lärarutbildning i Sverige. Samtidigt fick icke-troende i Sverige för första gången möjlighet att frigöra sig från samfundstillhörighet.

67 år är kanske för kort tid för att en kultur av religionsfrihet ska slå rot. Men det tycks räcka för att glömma människorna som kämpade för denna ibland obekväma men viktiga rättighet.

Missförståelse och förvrängning

Religions- och övertygelsefriheten missförstås och förvrängs idag runt såväl kaffebord som på debattsidor. Många verkar tycka att den kristen-sekulära majoritetstraditionen i vårt land bör ha särställning och bestämma hur minoriteter ska få utöva sin tro. Vi hör det i populistiska utspel från politiker i valrörelsen och ser det i upprörda Facebook-inlägg där böneutrop i Växjö helst ska vara lika främmande som kyrkklockor i Saudiarabien.

Även i Saudiarabien bor miljontals kristna, hinduer och andra troende som vill utöva sin tro i kyrkor och tempel. Men också ateister som vill slippa trosutövning. Några är medborgare som riskerar hårda straff för att lämna islam. De flesta är migrantarbetare. Men många muslimer i Saudiarabien vill själva bestämma vad tron ska innebära i vardagslivet, inte att staten dikterar det. Enligt internationell rätt har varje människa givetvis rätt till det.

Den svenska debattretoriken är inte unik

Svenska missionsrådet arbetar för religions- och övertygelsefrihet internationellt. Vi möter organisationer som kämpar för rättigheten i länder där situationen påminner om 1800-talets Sverige och värre. Retoriken i den svenska debatten om majoritetens rätt och traditionens särställning är oväntat lik den våra samarbetspartners möter i Asien, Mellanöstern och Afrika.

I Sverige behövs en större förståelse för vad religionsfriheten innebär, varför den är viktig och när den får begränsas. Vi står bakom en resursbank som kan bidra till detta med bland annat korta utbildningsfilmer på flera språk.

Starkare politiskt tryck

Men det behövs också ett starkare politiskt tryck för att den svenska utrikespolitiken mer strategiskt ska lyfta religions- och övertygelsefrihet. I vårt och Svenska kyrkans seminarium i Almedalen i dag (torsdag) föreslår vi en
prioritering av frågan genom ökad politisk styrning i fem steg:

1. Ökade resurser och tydliga instruktioner till UD samt i regleringsbrev till Sida och Folke Bernadotteakademin för att skapa nödvändig kompetens och erfarenhet.

2. Internutbilda UD. Utveckla en online-kurs om religions- och övertygelsefrihet. Gör den obligatorisk för personal som ska arbeta på ambassader i länder med kraftiga begränsningar av rättigheten.

3. Få fler ambassader på banan. Säkerställ att religions- och övertygelsefrihet ingår i UD:s analyser samt i tematiska, regionala och landspecifika strategier. Följ upp hur detta implementeras.

4. Motverka politisering av frågan internationellt genom att fortsätta lyfta fram vikten av religionsfrihet för alla, överallt. Skapa oväntade allianser med regeringar i andra världsdelar, det bryter gamla politiserade mönster.

5. Främja religionsfrihet i inrikespolitiska frågor. Arbeta aktivt för en inkluderande demokratisk kultur där mångfald bejakas. Avstå från populistiska utspel som politiserar religion.

Klarar du förresten vår frågesport på Facebook om religionsfrihetens historia i Sverige?