Snabba EU-besked pressar riksdagen – rutinerna ses över

A-punkter kallas de ärenden som EU-ländernas ambassadörer redan har enats om och därför föreslås att bara klubbas på ett ministermöte. Ledamöterna i riksdagens EU-nämnd får information om dessa via sms eller mejl och får kort om tid på sig att invända mot den linje regeringen tänkt driva. De ledamöter Altinget har pratat med ger en samstämmig bild av att arbetet med A-punkterna är tidsödande.

– Jag ska inte säga att det är en omöjlig uppgift men det kräver sitt så att säga, säger kristdemokraten Magnus Berntsson.

– Det är sällan man har särskilt många dagar på sig att reagera så det går snabbt och det är mycket att läsa om spridda sakområden.

Bland annat av denna anledning ska arbetsformerna för samråd kring A-punkterna nu ses över som en del i den större riksdagsutredning som nyligen tillsatts.

Det handlar också om att A-punkter oftast varit uppe till diskussion i EU-nämnden i ett tidigare skede i processen och nämnden redan har gett regeringen ett mandat inför förhandlingarna med de andra EU-länderna.

Det verkar hela tiden bli mindre och mindre som är viktigt. Vilket det ju inte är.

Ilona Szatmári Waldau (V)
Ledamot i EU-nämnden

– Behöver man så sent i processen byta den svenska ståndpunkten blir det ett problem, säger Jan Olsson som är tillförordnad chef för kansliet för EU-rättsliga frågor på Statsrådsberedningen.

– Utifrån respekten för regeringens sätt att hantera EU-politiken är det svårt om man ändrar sin ståndpunkt så sent, tillägger han.

Oklart hur en förändring kan se ut

Att frågorna redan är färdigförhandlade av EU-ambassadörerna innebär dessutom att även om EU-nämnden skulle ändra den svenska inställningen i en fråga är chansen att påverka det slutliga beslutet inom EU små.   

– A-punkter är ju sådana där i princip alla [medlemsstaterna] redan är överens. Därför kan man fundera över hur värdefullt det är för vårat kansli och för EU-nämnden att lägga resurser på det i ett sådant sent skede, säger Erik Ottoson från Moderaterna.

Han är vice ordförande i konstitutionsutskottet och en av ledamöterna i kommittén som ska genomföra den nya riksdagsutredningen. Erik Ottoson poängterar att de i nuläget inte har en klar uppfattning om hur processen skulle kunna göras om. Men lyfter frågan om det vore möjligt att bara samråda om de viktigaste A-punkterna.

– Det finns vissa A-punkter som ibland ändå kan vara av intresse och dem är det ingen som har några planer på att ta bort.

Kontrollerar att regeringen följer mandatet

Vänsterpartisten Ilona Szatmári Waldau, som suttit i EU-nämnden sedan 2018, tycker inte att EU-nämnden ska ta ställning till färre A-punkter. Hon pekar på att man under förra mandatperioden redan infört att flera A-punkter bara skickas till EU-nämnden för information, utan att de förväntas behandla frågan.

– Så det verkar hela tiden bli mindre och mindre som är viktigt. Vilket det ju inte är.

Hon menar att A-punkterna dels ger EU-nämnden information om en del frågor som de inte har behandlat tidigare, dels ger dem möjlighet att följa upp så att regeringen respekterat det mandat de har fått från riksdagen.

– Det kan vara så att frågan har varit uppe i EU-nämnden och så tycker regeringen att de har fått ett mandat och att de inte behöver kolla av det. Så tycker nämnden att det inte stämmer överens med det mandatet som de hade med sig.

Hon tar Upphovsrättsdirektivet 2019 som ett exempel, en A-punkt som flera partier krävde skulle tas upp för diskussion i EU-nämnden. Alla utom Socialdemokraterna krävde att Sverige skulle rösta nej till direktivet och regeringen fick backa.

Ledamöter tveksamma till förändringsutrymme

Kristdemokraten Magnus Berntsson, som tycker att arbetsbördan i och med samrådet kring A-punkter är för tung i dag, är samtidigt kluven till att göra om processen.

– Jag har absolut inget emot att se över det men har lite svårt att se hur det skulle bli en stor förändring.

I princip gillar han förslaget om att EU-nämnden skulle behandla färre A-punkter i framtiden, men han ställer sig tveksam till hur urvalet skulle ske.

– Vem ska göra bedömningen? Jag tror inte att det är svårt för en regering att välja bort saker som man inte tycker är viktiga men det är kanske ett annat parti som tycker att det är en väldigt viktig fråga, säger Berntsson.

Socialdemokraten Matilda Ernkrans, vice ordförande i EU-nämnden, är inne på ett liknande resonemang.

– Det är mycket arbete i dag på det sättet som man har valt att hantera A-punkterna mellan regering och riksdag för att vara ärenden som bara klubbas. Så jag kan se ett värde i att man tittar över hur man hanterar det men däremot är det svårt att se vad man ska ha i stället.

Riksdagsutredningen om stödet till den parlamentariska beslutsprocessen ska vara klar senast i mars 2025.