Småföretagarnas riksförbund: Tillväxtverket saknar kunskap om det moderna företagandet

Under 2023 redovisas rekordhöga nivåer av konkurser i Sverige. Det gäller företag i mogna och traditionella branscher inom byggnads- och restaurangverksamheter. I första fallet kan det bero på lågt bostadsbyggande och ökande räntor. I det senare fallet kan säkert en stor del härledas till pandemirestriktionernas effekter, både av att alla lador tömdes då och att även skattekonton belånades.

”Historiskt lågt nyföretagande ”

Sjunkande ekonomisk aktivitet i landet och den av ekonomer förutspådda lågkonjunkturen kan säkert också ha betydelse. Därtill ska läggas ett historiskt lågt nyföretagande, och det i vårt land med redan tidigare lågt företagande jämfört med i stort sett hela EU.

Under de senaste decennierna har begreppet ”start-up-bolag” blivit allt viktigare och mer omtalat. De flesta känner väl numera till Skype, Netflix, Spotify, Klarna och Amazon. Typiskt för den här formen av företagande är att de har expanderat snabbt med hjälp av externa pengar av de som tror att bolagen ska kunna gå med vinst (eller kunna göra vinst vid försäljning av andelar). Vad som kan synas märkligt är att tjänstemän på både Skatteverket och Tillväxtverket inte verkar känna till affärsmodellen för ”start-ups”.

Sensative är ett ganska typiskt start-up bolag. Sedan starten 2014 har man haft kontinuerligt god tillväxt, utom under pandemiåret 2021. Några svarta siffror har man ännu inte kunnat visa, men en omsättning på nästan 40 miljoner 2022.

Krystat avslag från Skatteverket

Sensative sökte stöd vid korttidsarbete hos Tillväxtverket under pandemirestriktionerna, men fick avslag. Tillväxtverket ansåg inte att företaget var nystartat, men eftersom Sensative inte visat vinst före 2020, så menade myndigheten att man inte drabbats av allvarliga och tillfälliga ekonomiska svårigheter. Vid uppbyggnad och expansion måste man väl ändå kunna drabbas av ekonomiska svårigheter på grund av pandemirestriktionerna? Saknar Tillväxtverkets handläggare modern kompetens inom företagandets villkor?

Svenska myndigheter borde följa intentionerna i politiska beslut genom att hjälpa till i stället för att leta fel.

Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament för forskning och utveckling. Vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. Det är således inget omfattande stöd när man betänker att den allmänna löneavgiften, som är en ren skatt, utgör 37 procent av arbetsgivaravgiften. Så sent som den 31 maj i år beslutade riksdagen att höja taket för avdrag på arbetsgivaravgiften för forskning och utveckling.

Eftersom Sensative ligger i teknisk framkant och bedriver forskning och utveckling, både själva och tillsammans med andra, så ansökte man om forskning och utveckling-nedsättningen av arbetsgivaravgiften. Skatteverkets tjänstemän hade långa utläggningar och krystade motiveringar till att avslå ansökan. Man anförde bland annat att företagets anställda inte titulerades som forskare och att Sensative inte gjort sannolikt att ni arbetat med forskning som avser framtagande av helt ny kunskap som tidigare inte är känd.

Byråkraterna behöver läsa på

Har Skatteverkets personal tillräcklig kompetens om forskning i världen? Ska de ha den kompetensen eller skaffa den på andra vis? Kanske måste Skatteverkets personal visa tilltro till lämnade uppgifter och inte göra allt i sin makt för att krångla till de möjligheter som riksdag och regering beslutat? Har Skatteverkets personal modern kompetens om vad forskning och utveckling är

Att utveckla produkter och system för bland annat effektivare användning av fastigheter, energi och vatten, som Sensative gjort och gör, borde vara av nationellt värde. Svenska myndigheter borde därför följa intentionerna i politiska beslut genom att hjälpa till i stället för att leta fel. Gör om och gör rätt, Skatteverket och Tillväxtverket!