Slutreplik: Gällande SVT:s textnyheter ger vi oss själva tolkningsföreträde

Lite ödmjukhet från SVT skulle inte skada då debatten förs om hur regeringen ska formulera direktiven till den kommande public service-utredningen. Nyligen konstaterade 79 chefredaktörer inom dagspressen – från lilla Härryda-Posten och Ölandsbladet till stora Aftonbladet och Dagens Nyheter – att SVT faktiskt försvårar finansieringen av digital publicistik.

För vem skulle bättre än vi själva vara bäst skickade att verklighetsanalysera vilken påverkan SVT:s textfabrik har på just oss.

Men i sin replik till oss och våra 77 chefredaktörskollegor försöker Anne Lagercrantz att blanda bort korten. Så låt oss lägga till rätta:

Argumenten håller inte

1. SVT hävdar felaktigt: ”Forskningen är tydlig: public service-medier utgör inte ett hot mot dagspressens digitala affärsmodeller.” Det är dock inte sant. I den Nordicomrapport som förts fram framgår det tvärtom att fakta saknas (sid 131-132): ”En första viktig slutsats är att utträngningsargumentet på den digitala nyhetsmarknaden har utsatts för mycket begränsad empirisk prövning. Vi har i vår genomgång inte funnit någon sakkunniggranskad studie som testar argumentets bärighet i en svensk kontext.” Om vi ska kunna föra en saklig debatt om public service-utredningen bör vi fokusera på svenska förhållanden och här saknas underlag, så forskningsargumentet bör följaktligen avföras.
2. Lagercrantz skriver att ”text behövs i en multimedial nyhetstjänst” och framställer det som om att vi inte håller med. Men vi ifrågasätter inte att SVT behöver erbjuda en ”multimedial tjänst med video, stillbilder, text och grafik”. Det vi vill lyfta fram i ljuset är att SVT använder text i sådan omfattning att svt.se i allt väsentligt liknar en gratis nättidning. Och det är just därför det kommande sändningstillståndet konkret måste definiera hur och i vilken utsträckning den textbaserade onlinejournalistiken ska begränsas så att bolagen tydligt lever upp till intentionerna i propositionen som låg till grund för nuvarande sändningstillstånd - något som Sveriges Radio redan idag gör alldeles utmärkt med sin multimediala nyhetstjänst
3. ”Vi tror inte att det är rätt väg att låta EU besluta om svensk mediepolitik”, skriver Anne Lagercrantz. Nej, det är det inte om man med det menar tryck- och yttrandefrihet och medieinnehåll. Men konkurrens- och statsstödsregler är något annat. Det handlar om rättvisa och rimliga konkurrensvillkor, såväl i förhållande till techjättarna som mellan privata och skattefinansierade medier. Och ska Sverige lyckas bibehålla sin mediemångfald krävs just rättvisa och rimliga konkurrensvillkor - och det är av det skälet som Tidningsutgivarna kommer att anmäla svenska staten till EU-kommissionen för brott mot EU:s regler för statsstöd om de kommande direktiven inte är tillräckligt tydliga.

Lite ödmjukhet vore på sin plats

Sammanfattningsvis efterlyser vi en större ödmjukhet från SVT:s sida i stället för att man nonchalant övertolkar forskning och anser sig veta bäst hur dagspressen påverkas och drabbas. Vi upprepar gärna att vi värnar ett starkt public service och att vi välkomnar att Sveriges Television gör mer video på olika plattformar. Det är bra.

Mindre bra är att SVT gör så mycket text att Sverige som medlemsstat sannolikt trotsar EU:s regler för statligt stöd enligt EUF-fördraget.

Detta måste regeringen beakta när man skriver direktiven för den utredning som ska ta ställning till SVT:s sändningstillstånd från 2026 till 2033.