Slopat sjuklöneskydd missgynnar de som står längst från arbetsmarknaden

Regeringens förslag om att avskaffa ersättningen för höga sjuklönekostnader kan göra företag mindre benägna att anställa de som står längst från arbetsmarknaden. I stället för att avveckla stödet till arbetsgivare, behöver det stärkas så att fler vågar ge personer med funktionsnedsättning chansen i arbetslivet.

När en medarbetare blir sjuk betalar arbetsgivaren, efter karensavdrag, sjuklön under de första 14 dagarna. Det är en stor utgift för arbete som inte utförs, men företagen får idag en ersättning som kompenserar för höga sjuklönekostnader.

Trots att kostnaderna för den korta sjukfrånvaron är nio miljarder högre än före pandemin vill nu regeringen och SD avskaffa ersättningen.

Om sjuklöneersättningen avskaffas är risken stor att företagen inte vågar ta lika stora risker när de anställer, vilket vi befarar kommer göra det ännu svårare för personer med funktionsnedsättning att få ett arbete. Redan idag är det många personer med funktionsnedsättning som är utestängda från arbetsmarknaden. Statistik från SCB visar att bara drygt hälften av de som har en funktionsnedsättning har ett jobb eller en sysselsättning, jämfört med 81 procent av den övriga befolkningen. Bland dem som har en nedsatt arbetsförmåga är siffran så låg som 44 procent.

Fyra av fem jobb i små och medelstora företag

Det är de mindre privata arbetsgivarna som är bäst på att skapa arbetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning. Det är också dessa företag som är särskilt sårbara för de oförutsebara och kraftigt varierande kostnader som sjuklönen innebär. Avskaffas ersättningen kommer de minsta företagens sjuklönekostnad att öka väsentligt. Det är ett orimligt hårt slag mot de arbetsgivare som står för merparten av jobbtillväxten i Sverige. Fyra av fem jobb skapas i de små och medelstora företagen.

Mycket behöver göras för att fler personer med funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar ska få en plats på arbetsmarknaden

Ett skydd mot höga sjuklönekostnader förbättrar kompetensförsörjningen, särskilt om det kombineras med ett utvecklat kunskapsstöd till arbetsgivare så att ännu fler vågar anställa personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom.

Forskning visar att arbetsgivare vill ha stöd och kunskap i samband med anställning av medarbetare med funktionsnedsättning. Det kan handla om att införa praktisk vägledning för att tillvarata individens styrkor och förmedla kunskap om hur arbetsplatsen kan utformas för att fungera för personer med olika behov. Arbetsgivare efterfrågar också en stödperson som kan kontaktas om problem uppstår och som kan bidra till att hitta fungerande lösningar.

Försvåra inte för företagen

Mycket behöver göras för att fler personer med funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar ska få en plats på arbetsmarknaden. Att försvåra för företag som vill anställa borde vara uteslutet i en tid när kompetensbristen är som störst. Regeringens fokus borde ligga på att stötta företagens möjligheter att utvecklas och skapa jobb för fler människor i samhället. Det skulle samtidigt öka möjligheterna för människor att komma in i arbetslivet och försörja sig själva.

Vi riktar följande uppmaningar till regeringen:

• Behåll ett effektivt skydd mot höga sjuklönekostnader, med fokus på skydd för mindre företag. Det ger de små företagen skydd mot oförutsebara sjuklönekostnader och gör att fler arbetsgivare vågar ge personer med funktionsnedsättning chansen i arbetslivet.
• Utveckla stödet till arbetsgivare som vill anställa personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom. Ett sådant stöd efterfrågas av arbetsgivare och behövs för en förbättrad kompetensförsörjning. Det är också en investering som på sikt kan räknas hem för företaget, landets ekonomi och för den enskilda anställda.