Debatt

SKR: EU:s avloppsdirektiv kan leda till skyhöga kostnader – utan nytta för miljön

Om inte regeringen och EU-parlamentarikerna ligger på i förhandlingarna om EU:s avloppsdirektiv riskerar svenska kommuner drastiska kostnader utan egentlig miljönytta. Det skriver Anders Henriksson, ordförande Sveriges kommuner och regioner.

Svenska beslutsfattare måste agera så kommunerna slipper göra dyra, och onödiga, avloppsinvesteringar.
Svenska beslutsfattare måste agera så kommunerna slipper göra dyra, och onödiga, avloppsinvesteringar.Foto: Janerik Henriksson/TT
Anders Henriksson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Rent vatten är nödvändigt för allt liv. Att EU höjer ambitionsnivån för vattenrening är därför mycket bra. Men EU-kommissionens ursprungliga förslag till nytt avloppsdirektiv tar inte hänsyn till olika lokala och regionala förutsättningar, vilket riskerar leda till mycket höga kostnader för investeringar utan större gagn för miljön.

Bråttom att förhandla

Men efter att SKR:s viktigaste ståndpunkter nyligen fått gehör i den europeiska regionkommittén finns chansen till viktiga ändringar. Regionkommitténs yttrande till omarbetat direktiv är rådgivande för kommande beslut i EU-parlamentet och ministerrådet. Än är inte direktivet färdigförhandlat så nu gäller det att regeringen och svenska parlamentariker är på tårna i den fortsatta beslutsprocessen. Och det är bråttom.

Synpunkter som SKR har lyft genom Regionkommittén är bland annat:

  • Att undantag måste kunna göras för kalla vatten så att norra Sverige kan undvika dyra och onödiga utbyggnader av kommunala avloppsreningsverk. Kraven på kväverening kan annars enligt prognoser från Svenskt vatten kosta Sveriges kommuner runt tre till fem miljarder kronor.

    Miljögodkänd småskalig avloppsrening måste kunna tillåtas i glest befolkade områden.

  • Att redan högeffektiva avloppsreningsverk i städer kan tillåtas att byggas ut när befolkningen växer och städer expanderar. Kommissionens förslag sätter stopp för utbyggnad när reningsverket inte kan kompensera utsläpp från fler människor med bättre teknik. Men det är närmast omöjligt för avloppsreningsverk som redan har mycket hög reningsgrad att garantera ytterligare rening. I praktiken innebär det att till exempel ett avloppsreningsverk som Kungsängsverket inte kan få tillstånd att bygga ut när Uppsala växer, trots att det är ett av världens mest effektiva reningsverk.
  • Miljögodkänd småskalig avloppsrening måste kunna tillåtas i glest befolkade områden. Kommissionens förslag räknar även små grupper av bebyggelse som tätorter. För många orter i Sverige skulle det innebära kostsamma och omotiverade krav för anslutning till större och avlägsna avloppsreningsverk.

Kommuner riskerar kostnadschock

Kommissionens förslag om ett utökat producentansvar är däremot mycket bra. Företag som bidrar till utsläpp i avloppsvattnet som inte kan renas i klassiska reningssteg föreslås vara med och betala för reningen av mikroföroreningar som läkemedelssubstanser och mikroplaster. Det är dock viktigt att bevaka så att bestämmelserna inte urholkas och att lagstiftningen utformas så att producenterna verkligen tar sitt fulla ansvar.

Nu behöver regeringen och våra EU-parlamentariker ligga på i förhandlingarna så att skrivningarna från regionkommittén kommer med i den slutliga lagstiftningen. Annars riskerar svenska kommuner drastiska kostnader för investeringar utan egentlig miljönytta. Det skulle i slutändan också drabba hushållen hårt.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00