”Skolplattformen är en cocktail av svensk digitaliserings värsta sidor”

Sverige har en självbild av att vara ett digitalt föregångsland. I själva verket finns stora problem med vår digitaliseringspolitik. Ska vi kunna dra verklig nytta av de möjligheter digitaliseringen öppnar behövs ett helt annat ledarskap än dagens. Stockholms stads Skolplattformen är ett skrämmande tydligt exempel på detta.

Många problem

Skolplattformen, likt övriga lärplattformar i Sverige, förvärrar lärarnas administrationsbörda.

Skolplattformens app blev så dålig att en grupp föräldrar på fritiden utvecklade alternativet ”Öppna skolplattformen”. I stället för att välkomna samarbete, bemötte staden dem med medial svartmålning, rättsliga aktioner och sabotage. Trots att man redan plöjt ner mer än en miljard i projektet. Tyvärr är denna skandal dock inte det enda problemet med Skolplattformen.

Listan på problem kan göras lång, och tyvärr känner man igen dem från många andra offentliga IT-projekt. Några sammanfattade exempel:

• Skenande kostnader på över en miljard. Bara kostnaden för driften är ungefär 120 miljoner kronor per år, en ökning på drygt 60 procent jämfört med det system som Skolplattformen ersatte.
• Ingen lyhördhet för lärares, elevers och föräldrars faktiska behov. De som nu använder Skolplattformen involverades inte under utvecklingen. Skolplattformen, likt övriga lärplattformar i Sverige, förvärrar lärarnas administrationsbörda.
• Tystnadskultur och brist på transparens. Rapporter om allvarliga problem med Skolplattformens säkerhet har tystats ner och insyn försvårats genom sabotage för de som begärt ut dokumentation.
• Kompetensbrist hos ledningen, både kring IT och utbildningsverksamheten. Bristen på förståelse och strategi bidrog till att konsulter kunde kapa projektet och styra utvecklingen. Fyra år efter projektets inledning kunde styrgruppen inte svara på om det fanns planer på stöd för att använda Skolplattformen i mobilen. Man hade ”inte riktigt kommit så långt”.

Skolplattformen är en cocktail av svensk digitaliserings värsta sidor: skyhöga kostnader, brist på transparens, inkompetent ledning, dåliga slutprodukter, konsultstyre och inlåsningseffekter. Det är nästan överväldigande att försöka få en överblick över allt som har gått fel med Skolplattformen.

Piratpartiets politik

Men låt oss lyfta blicken från Skolplattformen till den misslyckade svenska digitaliseringspolitik som den är sprungen ur. Med vilken politik vill Piratpartiet förebygga ännu fler Skolplattformen?

Piratpartiet vill använda digitaliseringen för att utveckla demokratin, göra samhällsservicen effektiv och transparent, och stärka medborgarens egenmakt. Vi tror att det går att göra med öppenhet, samarbete och suveränitet.

Öppen digital infrastruktur

Data som samlas in ska vara öppen och tillgänglig: alla program som det offentliga utvecklar eller upphandlar ska vara fria och open source. Precis som det offentliga bygger vägar som hela samhället kan nyttja, så vill vi att det offentliga fokuserar på att bygga öppen digital infrastruktur. Detta sätt att tänka på tvingar fram system som kan kommunicera med varandra. Därmed blir det enklare att byta ut system till lägre kostnad än i dag och friktionen i vår digitala vardag kan minskas.

I stället för att gå i konflikt med sådana som Öppna Skolplattformen, behöver det offentliga söka sådant samarbete. Om offentlig utveckling och upphandling sker öppet skapar man incitament för samarbete. Då kan kommuner med liknande behov bygga på varandras insatser och investera i gemensamma behov på ett naturligt sätt. Mindre, lokala företag kan leverera delmoduler som kan integreras med den öppna infrastrukturen eller fungera som lokala anpassningar.

Ingen kan villkora vår användning av fria och öppna system eller introducera säkerhetshål i dem. Om de ursprungliga tillverkarna lägger ned sin verksamhet kan andra fortsätta där de slutade. Det är en fråga om suveränitet att vår digitala infrastruktur ska bygga på frihet och öppenhet, och inte vara beroende av enskilda leverantörer.

Med öppenhet, samarbete och suveränitet som strategi hade Piratpartiet kunnat vända Sveriges misslyckade digitalisering.