SKL varnar – regeringens miljardsatsning kan slå fel

STATSBIDRAG. I höst ska första delen av regeringens skolsatsning betalas ut. Men Bodil Båvner, utredare på SKL, befarar att fördelning kan slå fel, och efterlyser en utvärdering av reglerna redan i höst.

Det var välkommet av flera att regeringen avsätter sex miljarder till att göra skolorna i Sverige mer likvärdiga. Skolkommissionen föreslog bidraget i sin utredning och utbildningsminister Gustav Fridolin ställer också krav på de som får ta del av pengarna. Huvudmännen ska själva kunna ansöka om pengarna hos Skolverket. Men förordningen är utformad så att skolor inte ska kunna skära ner i sin egen budget för skolan när de tar del av statsbidraget. Konsekvensen blir då att man blir återbetalningsskyldig.

SKL tveksamma till utformningen

Ansökningen av bidraget sker genom ett särskilt system som går utanför det utjämningssystem som finns mellan kommuner idag. Men det särskilda fördelningssystemet innehåller vissa detaljer som Sveriges kommuner och landsting, SKL, är kritiska till. De hänvisar till att det blir en fixering vid endast siffror i budgeten, inte vad pengarna faktiskt går till. Exempelvis tillfälliga satsningar som att bygga skolor eller kompetensutveckling.

− Om man bara tittar på vad saker kostar, så finns ju risken att du inte vågar göra kvalitetshöjande åtgärderna för att du sedan får kritik för att du drar ner från den nivån i budgeten som tillfälligtvis var högre, säger Bodil Båvner, utredare vid SKL, till Altinget.

LÄS OCKSÅ: Lokalpolitiker om skolmiljarderna: Regeringen litar inte på kommunerna

Kommuner kan inte jämföras

Det uppstår en problematik generellt kring statsbidrag, enligt SKL. Kommuner kan inte jämföras rakt av med andra. Ett exempel som ges är att i små kommuner kan en elev med särskilt stora behov utgöra en stor del av skolans budget. När eleven sedan lämnat skolan, kan det i budgeten se ut som man gjort nedskärningar.

Enligt förordningen ska Skolverket även utvärdera och följa upp verksamheten som får ta del av bidragen. Enligt Bodil Båvner, kan detta ha brister om man inte undersöker varför nedskärningar och satsningar görs i kommunerna.

− Det finns risk att man skapar ett bidragssystem där man följer upp på parametrar som inte fångar det man vill komma åt.

Staten måste lita på kommunerna

Fördelningen av bidrag utgår också utifrån ett socioekonomiskt index som Statistiska centralbyrån, SCB, tagit fram. Där omfattas alla huvudmän i Sverige och ska hjälpa Skolverket att proportionellt fördela bidraget mellan skolorna.

− Det är bra att resurserna fördelas utifrån socioekonomiska principer till kommunerna, men staten bör lita på att kommunerna sedan fördelar pengarna inom kommunen utifrån behoven. Risken är att det blir andra parametrar som styr, exempelvis att redovisningens konstruktion får en för stor påverkan, säger Bodil Båvner.

Kan falla på första försöket

Den första omgången av bidrag betalas ut i höst. Då är det en miljard kronor som ska delas ut och 2020 är det fullt utbyggt med sex miljarder per år. Och SKLs förhoppning är att politikerna inser att fördelningssystemet kan behöva justeras. För de ser redan en risk med att systemet inte kommer fungera.

− Vi vill att man utvärderar fördelningen redan i höst, så att man snabbt kan göra förändringar om det behövs. Vi ser ju redan problem och de tror vi blir tydliga också för politikerna när man har testat det en gång, säger Bodil Båvner.

Forrige artikel Klart med allianssamarbete inför valet – men oklart på vilket sätt Klart med allianssamarbete inför valet – men oklart på vilket sätt Næste artikel Kilometerskatten fortfarande vid liv