I debatten om den pågående klimatkrisen framställs ofta flyget som den stora utsläppstjuven. Detta leder inte sällan till ogenomtänkta och oftast kontraproduktiva politiska förslag. Ett sådant är den ineffektiva och skadliga flygskatten som vissa menar ska höjas ytterligare.

Flyget måste ställa om

Vi vet att resandet och turismen är vitala drivkrafter för ekonomisk tillväxt i världen. Turismen skapar globalt vart tionde arbetstillfälle. Rese- och turismnäringen är en av de snabbast växande sektorerna. Även i Sverige har vi sett att utländska besökare ökar i antal och därmed bidrar i allt högre grad till vår ekonomi.

Samtidigt är det självklart att flyget måste ställa om. Målen för flyget är tydliga: fossilfritt inrikesflyg till 2030 och att allt flyg som startar vid svenska flygplatser, både in- och utrikes, ska vara fossilfritt 2045. På så sätt kommer flyget fortsätta erbjuda nödvändig tillgänglighet samtidigt som det bidrar till Sveriges fossilfria målbild. Globalt har ett mål om netto-noll utsläpp 2050 från flyget satts upp.

”Negativ grundton”

Samtidigt har flyget för många blivit synonymt med klimatkrisen. Det är olyckligt menar vi, men inte så konstigt eftersom flyget ofta lyfts upp som symbol för klimatkrisen. En analys som vi lät Näringslivets medieinstitut genomföra bekräftar bilden. I rapporteringen i media om flygets och klimatet framställs flyget nästan alltid med en negativ grundton.

Vi lät även göra en attitydundersökning bland allmänheten där vi frågade om hur stor andel av utsläppen flyget står för. Resultatet är bekymmersamt. Drygt 70 procent tror att flyget står för mer än fyra procent av de globala utsläppen. Vedertaget svar är att flyget står för 3,5 procent av människans klimatpåverkan.

Alltså överskattar 80 procent av de tillfrågade inrikesflygets utsläpp med över 100 procent.

På frågan om hur mycket inrikesflyget står för av de totala svenska utsläppen svarar nästan 80 procent att det är mer än två procent. Hela 37 procent tror att det är betydligt mer är fyra procent och hela 18 procent tror att det är över åtta procent. I verkligheten står svenska inrikesflyget för mindre än en procent av koldioxidutsläppen i Sverige enligt Naturvårdsverket. Alltså överskattar 80 procent av de tillfrågade inrikesflygets utsläpp med över 100 procent.

Kapitalt fel om flyget

Vi menar att denna skeva bild av flygets och resandets klimatpåverkan bidrar till symbolpolitiska förslag. Ett exempel är den kontraproduktiva flygskatten som är ett långt ifrån effektivt klimatstyrmedel. När ”experter” som Chalmers Jörgen Larsson påstår att flygskatten är ”det främsta etablerade styrmedlet” har han kapitalt fel. EU:s utsläppsrätter har tillämpats sedan 2012. Dessutom ignorerar Larsson EU:s initiativ Fit for 55 som med högre kostnader för utsläpp och höjd reduktionsplikt är ett väsentligt mer effektivt styrmedel. I Januariavtalet som slöts av underlaget för den tillträdande regeringen 2019 fastslogs det att flygskatten skulle slopas när andra styrmedel finns på plats.

Samtidigt ser vi hur tillgängligheten till och från Arlanda har försämrats under den senaste fem åren. Om denna utveckling tillåts fortgå kommer det att drabba besöksnäringen inte bara till Stockholm utan stora delar av landet. Som exportberoende land har vi inte råd med att huvudstaden tappar direktlinjer vare sig det är till Europa eller långdistans. Det kommer dessutom att innebära flygresor från Sverige som kräver byte av flyg vilket inte är särskilt klimatsmart.

Vi menar att det är hög tid att balansera synen på flyg- och resebranschens klimatpåverkan och satsa på att utveckla ett konkurrenskraftigt svenskt fossilfritt flyg. En satsning som både ska leda till sänkta utsläpp, bibehållen eller helst ökad tillgänglighet samt bidra till nya arbetstillfällen.