Debatt

Skapa mediestöd utifrån medborgarnas behov – inte mediehusens affärsmodeller

Vi stöder Tidningsutgivarnas ambition att reformera mediestöden och driftstödet som i dag tar cirka 70 procent av budgetramen. Vi stödjer dock inte ett kvalificerat momsundantag för läsarintäkter där pengar på nytt öronmärks och främjar ägarkoncentration, skriver branschorganisationen Gratistidningarnas förening.

Driftstödet har flyttats från mindre, lokala tidningar till storkoncerner i takt med att dessa köpts upp, skriver debattörerna.
Driftstödet har flyttats från mindre, lokala tidningar till storkoncerner i takt med att dessa köpts upp, skriver debattörerna.Foto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Styrelsen Gratistidningarnas förening:
Ann-Louise Kleen
Din Lokaltidning Sandviken
Gustav Hjalmarson
Mitt i Stockholm
Åsa Brage
Östgötatidningen
Patrik Staflin
Nacka Värmdö Posten
Jessica Gustâv
Östra Sörmlands Posten
Joakim Ormsmarck
BjäreNU
Cecilia Peterson
Lokaltidningen Växjö
Patrik Vincent
Mitt i Stockholm

Gratistidningarna har under flera år hävdat att presstödet som infördes för att skapa mångfald bland medier och åsikter med tiden har utvecklats till att premiera motsatsen.

Vid stödets instiftande fanns en stor del förenings-, organisations-, stiftelse- och familjeägda tidningar med lokal förankring runt om i landet. I dag kan vi konstatera att ägarkoncentrationen i media har utvecklats i helt motsatt riktning och nästan alla landets betalda tidningar ägs av fem stora koncerner. I de flesta fall äger också samma koncern både första och andra tidningen på samma ort.

Under de senaste åren har dessa skattemedel dessutom premierat en mindre upplaga och färre läsare. En mediestödsreform är därför viktig och måste stimulera alla som i dag bedriver nyhetsjournalistik – oavsett affärsmodell.

Bygg in incitament för mångfald

Ett nytt mediestöd måste konstrueras med medborgarna i fokus, där incitament finns för ökad mediemångfald och även minska risken för lokala nyhetsöknar i framtiden.

Stödet bör formas till godo för lokaldemokratin och skapa möjligheter för medier att förse medborgarna med nyheter och fakta. 

Stödet bör formas till godo för lokaldemokratin och skapa möjligheter för medier att förse medborgarna med nyheter och fakta. Forskning visar att ju mer nyheter man läser desto mer samhällsengagerad blir man. Ett stöd måste därför konstrueras så det kommer hela folket till nytta i stället för de få som väljer, eller har möjlighet, att betala för en prenumeration.

Reformen måste utgå från samhällets behov av granskande lokal journalistik och inte utifrån mediehusens egna val av affärsmodeller.

Grunden för framtidens mediestöd 

Gratistidningarna anser att hela mediestödet bör reformeras och föreslår ett framtida mediestöd som vilar på tre ben:

  1. Skapa journalistik. De lokala journalisterna är tillsammans med journalisterna på nationella medier och public service ryggraden i den svenska samhällsbevakningen. Utan denna bevakning riskerar demokratin i landet att försvagas både nationellt, men framför allt lokalt.
  2. Förmedla och distribuera journalistik. Lika viktigt som det är att skapa journalistik är det att tillgängliggöra den för medborgarna. Ett stöd för att förmedla och distribuera journalistik är således en avgörande faktor för att säkra tillgången av nyheter till landets befolkning.
  3. Utveckla journalistik. Gratistidningarna föreslår att ett utvecklingsstöd ersätter innovationsstödet samt stödet för lokal journalistik i svagt bevakade områden. Detta utvecklingsstöd ska även möjliggöra för andra typer av projekt inom medieutveckling som kan behövas i framtiden och kan omfatta såväl geografiska områden som andra aktuella utmaningar för att läsarna/tittarna/lyssnarna ska kunna möta nyheter och medier på deras villkor.

Nyhetsjournalistik för alla

Gratistidningarna föreslår därför:

  • Att det befintliga redaktionsstödet förstärks och byggs ut för att möjliggöra skapandet av journalistik.
  • Att kostnader för distribution/förmedling av journalistik får utgöra del av kostnadsunderlaget i redaktionsstödet för att säkerställa medborgarnas möjlighet att del av journalistiken.
  • Att innovationsstödet och stödet för svagt bevakade områden ersätts av ett utvecklingsstöd. Tidsbegränsa projekten till förslagsvis tre år. Därefter kan tidningar med utvecklingsstöd för svagt bevakade geografiska områden söka redaktionsstöd för aktuellt utgivningsområde.

Till sist. Det samlade mediestödet utgör i dag cirka 100 kronor per medborgare. Målsättningen med ett framtida mediestöd bör vara att så mycket som möjligt av denna hundralapp ska nå tillbaka till varje medborgare i form av nyhetsjournalistik för alla. 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00