Debatt

Shekarabi – straffa inte de ideella lotterierna

Förslaget om särskild måttfullhet för marknadsföring av spel slår undan benen för de ideella allmännyttiga lotterierna. Vi tror inte att det är vad en socialdemokratisk minister vill. Det skriver Giva Sverige, Riksidrottsförbundet, Bröstcancerförbundet och IOGT-NTO.

Ardalan Shekarabi (S) borde värna civilsamhällets förutsättningar, skriver debattörerna. 
Ardalan Shekarabi (S) borde värna civilsamhällets förutsättningar, skriver debattörerna.  Foto: Fredrik Sandberg/TT
Björn Eriksson
Lucas Nilsson
Paula Guillet de Monthoux
Susanne Dieroff Hay
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Spel om pengar är inte vilken produkt som helst. Det kan leda, och leder alltför ofta, till personliga tragedier med konsekvenser för individer och deras närstående. Därför välkomnar vi att den svenska spellagstiftningen tar sin utgångspunkt i ett starkt konsumentskydd som ska motverka spelproblem, skydda sårbara grupper och stärka folkhälsan.

Skillnad på spel och spel

Regeringen har tagit fram promemorian ”Särskild måttfullhet vid marknadsföring till konsumenter”, som är på remiss till och med den 14 oktober. I denna föreslås att särskild måttfullhet ska råda vid marknadsföring av spel. ”Särskild måttfullhet” är en mycket stark begränsning av marknadsföring som i dag endast gäller på alkohol- och tobaksområdet. Att detta även ska gälla all form av spel, givet risken för missbruk, kan låta som ett rimligt förslag. Problemet är dock att det finns olika typer av spel.

Att det är skillnad på spel och spel har experter, utredningar och medborgare länge kunnat konstatera. Det finns inte mycket gemensamt mellan onlinebolagens casinospel med en omsättningshastighet på några sekunder och prenumerationslotterier med dragning en gång i månaden. Förslaget att införa särskild måttfullhet för marknadsföring av spel blir därmed en kollektiv bestraffning som siktar på få, men träffar alla.

Riskklassificering behövs

Det är därför olyckligt att socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) inte har låtit arbeta fram den riskklassificering för spel som har efterfrågats i flera utredningar. En sådan klassificering skulle möjliggöra att gradera spel utifrån risk, och regelverket skulle därmed kunna anpassas därefter.

Det finns inte mycket gemensamt mellan onlinebolagens casinospel med en omsättningshastighet på några sekunder och prenumerationslotterier med dragning en gång i månaden.

Nu när hemläxan inte är gjord slår förslaget om särskild måttfullhet för marknadsföring av spel undan benen för de ideella allmännyttiga lotterierna. Vi tror inte att det är vad en socialdemokratisk minister vill. Varje år får civilsamhället omkring 1,5 miljarder kronor i överskott från de ideella lotterierna. Med det överskottet är det möjligt att erbjuda sommarläger för barn som har det svårt, hjälpa utsatta på väg tillbaka in i samhället, fortsätta kämpa för klimatet och ansvara för barns idrottsträning en regnig kväll i oktober.

Lotterier ger friare resurser

Till skillnad från offentliga bidrag kan överskottet från lotterierna användas fritt där civilsamhällesorganisationer ser att det bäst behövs. Intäkter från lotterier är inte öronmärkta och utgör därför generellt sett friare resurser som möjliggör för ideella organisationer att agera snabbt där behoven är som störst, eller inom områden som är svåra att få annan finansiering till. Det är när engagemanget kommer underifrån som kraften i det självständiga föreningslivet är som starkast – och det är så folkrörelserna vill kunna fortsätta agera.

Både riksdag och regering har tidigare förstått vikten av detta. I spellagen står det att ”målet är en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll, som värnar intäkterna till det allmänna och som ger goda förutsättningar för allmännyttig ideell verksamhet att erhålla finansiering genom intäkter från spel”.

Värna civilsamhället

Om nu Ardalan Shekarabi har så bråttom att han inte vill göra saker i rätt ordning – det vill säga först införa en riskklassificering av spel och sedan forma regelverket utifrån hur farliga spelen är – bör han undanta allmännyttiga lotterier (kapitel 6 i spellagstiftningen) från det föreslagna kravet på särskild måttfullhet för marknadsföring av spel. 

På så sätt kan han leva upp till vad både lagstiftningen och regeringen säger sig vilja: att värna civilsamhällets förutsättningar.

Nämnda personer

Ardalan Shekarabi

Vice ordförande i justitieutskottet
Jur. kand (Uppsala uni., 2007), doktorand i offentlig rätt (Uppsala uni., 2010-)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget