Debatt

Se höjda drivmedelspriser som en möjlighet – inte ett hot

Tyvärr dominerar kortsiktiga ekonomiska perspektiv utan faktastöd klimat- och miljödebatten. När reduktionsplikten leder till höjda drivmedelspriser skapas ett omställningstryck till ett mer transporteffektivt samhälle. Det är en möjlighet inte ett hot, skriver Gunvor G Ericson och Eva Svedling, tidigare statssekreterare på miljödepartementet.

”Att lova att sänka skatten på bensin och diesel samtidigt som man säger sig vilja värna fattiga människor i glesbygd är ohederligt och vilseledande”. skriver tidigare MP-statssekreterarna Eva Svedling och Gunvor G Ericson.
”Att lova att sänka skatten på bensin och diesel samtidigt som man säger sig vilja värna fattiga människor i glesbygd är ohederligt och vilseledande”. skriver tidigare MP-statssekreterarna Eva Svedling och Gunvor G Ericson.Foto: Janerik Henriksson/TT
Eva Svedling
Gunvor G Ericson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Klimatförändringarna hotar alla naturliga och mänskliga system på jorden. IPCC efterlyser i sin rapport inte bara politiskt engagemang. De slår återigen fast att för att vända miljö- och klimatkrisen till möjligheter behövs tydliga mål, långsiktiga prioriteringar och finansiella resurser.

”Ohederligt och vilseledande”

Den gröna tekniken kommer bara vara en del av lösningen. Det krävs satsningar på systemnivå, effektivisering och nya cirkulära affärsmodeller. Politiken är fastslagen sedan länge: i generationsmålet, antaget av Sveriges riksdag, utlovades ”... att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” I klimatlagen fastställs att ”... Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som bidrar till att skydda ekosystem samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring…” Dessa politiska beslut ska vägleda det svenska miljö- och klimatarbetet.

I jordbruket behöver fossilberoendet minska. Det gör man knappast genom sänkt skatt på diesel.

Tyvärr dominerar nu kortsiktiga ekonomiska perspektiv utan faktastöd klimat- och miljödebatten i svensk politik. Att lova att sänka skatten på bensin och diesel samtidigt som man säger sig vilja värna fattiga människor i glesbygd är ohederligt och vilseledande. Det är rika i storstäder som tjänar mest på en sådan politik.

Fungerande fördelningspolitik krävs

För att säkerställa att klimatomställningen blir rättvis krävs en fungerande fördelningspolitik, inte ökade utsläpp som följd av sänkta miljö- och klimatskatter. IPCC är glasklara: utebliven klimatomställning kommer att drabba de mest utsatta grupperna, såväl nationellt som globalt.

När reduktionsplikten leder till höjda drivmedelspriser skapas ett omställningstryck till ett mer transporteffektivt samhälle. Det är en möjlighet inte ett hot. I jordbruket behöver fossilberoendet minska. Det gör man knappast genom sänkt skatt på diesel. Om man vill förändra samhället i en mer hållbar riktning måste man förstå och ta hänsyn till såväl planetära gränser som ekonomiska drivkrafter och lönsamhet. Det handlar om vilka val vi gör. Utvecklingen av förnybar teknik är i dag det absolut billigaste sättet att få el. Sol och vind är i dag billigare än råolja.

Möjliggör delaktighet

IPCC pekar på vikten av inkludering och folkligt stöd. När det svenska samhället ställdes om och industrier lades ner för att ge plats åt nya skapades acceptans genom fungerande trygghetssystem som möjliggjorde för människor att vara delaktiga. De byggdes för att underlätta modernisering och för att stärka det gemensamma. Det gjordes genom satsningar på kollektivtrafik och utbyggd barnomsorg. Det krävde en tydlig idé om målet och en hederlig diskussion om medlen.

Alla partier i riksdagen utom Sverigedemokraterna har ställt sig bakom de klimatpolitiska målen. Regeringen har lovat att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi har ett miljömålssystem och en klimatlag. Tillsammans kan vi vända utvecklingen.

Tre åtgärder

Börja med dessa tre åtgärder:

  1. Ta fram en nationell koldioxidbudget. Utse en ansvarig myndighet att ta fram en vetenskapligt grundad koldioxidbudget för att Sverige ska leva upp till sin del i Parisavtalet.
  2. Skärp Sveriges klimatmål utifrån bästa tillgängliga forskning och väg in aspekter som rör rättvisa och risk.
  3. Inkludera konsumtionsbaserade utsläpp i klimatmålet. Inhemsk konsumtion genererar utsläpp utomlands som i dag inte räknas.

Sverige har bättre förutsättningar än de flesta. Nu behövs ledarskap.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00