Debatt

SD: Vi måste sätta ner foten mot ekoterroristerna

Djurrättsaktivister ställer sig över lagen genom att sabotera och försvåra företagares möjligheter att idka djurnäring. Det krävs en straffskärpning för civil olydnad, skriver Sverigedemokraternas Martin Kinnunen och Runar Filper.

Ett antal djurrättsaktivister utför en aktion vid ett slakteri i Attersta utanför Örebro, 2018.
Ett antal djurrättsaktivister utför en aktion vid ett slakteri i Attersta utanför Örebro, 2018.Foto: Pavel Koubek/TT
Martin Kinnunen
Runar Filper
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Utövare av laglig näringsverksamhet utsätts återkommande för brott av individer och organisationer som sätter sig över lagen. Detta genom att trakassera utvalda animalieproducenter och företag som sysslar med vidareförädling av animalieprodukter, som exempelvis skinn. Vid återkommande fall har det handlat om att både människor, djur och egendom hotats eller skadats. I de allra flesta fall rör det sig om företagare som följer regler och arbetar aktivt med att upprätthålla och säkerställa en god djuromsorg.

Mordhot och anlagda bränder

Brotten kan bestå av exempelvis mordhot, anlagda bränder, materiell förstörelse och utsläppta djur. Hot, hat och brottslighet drabbar både företagare och deras familjer, i vissa fall till och med deras barn, allt för att få företagaren att till slut ge upp och lägga ner sin verksamhet. Tyvärr lyckas detta alltför ofta. Det kan även konstateras att i de fall exempelvis minkar släpps ut ur sina burar ägnar sig djurrättsaktivisterna åt kvalificerat djurplågeri, då djuren i många fall blir överkörda eller svälter ihjäl.

Inte sällan ingår förövarna i organisationer och nätverk med förgreningar både inom och utanför landet, men ändå utreds dessa brott av lokala polismyndigheter. Trots att brottsligheten kan vara av mycket allvarlig art blir straffen ofta ändå lindriga i förhållande till utförda gärningar.

Kartlägg djurrättsaktivister

Sverigedemokraterna anser att Polismyndigheten ska åläggas att ta ett nationellt helhetsansvar för att kartlägga, bekämpa och lagföra de individer och organisationer som ägnar sig åt den här typen av kriminell verksamhet. Dessutom måste straffsatserna för denna typ av brottslighet ökas kraftigt. En kommande utredning om deltagande i kriminella organisationer ska inkludera kriminell verksamhet som bedrivs av organiserade djurrättsaktivister.

Brottsrubricering för jaktsabotage

Förövarna gömmer sig inte enbart bakom maskering utan också bakom slagordet civil olydnad.

Vi får dock inte glömma att jägare inte är förskonade från den här typen av våld och trakasserier. Dessa utsätts för förföljelse, hot och misshandel. Jakttorn förstörs och aktivister agerar medvetet för att störa ut jakt och förhindra myndighetsbeslut om skydds- och licensjakt. I dag finns ingen specifik brottsrubricering för jaktsabotage. En sådan bör införas.

Den kriminaliserade gärningen bör omfatta sabotage av jakt, oaktat motiv. En intern försvårande omständighet bör vara om gärningen begåtts som aktivism. Straffskalan bör, enligt fransk modell, omfatta fängelse.

Straffskärpning behövs

Svenskt djurskydd är bland det starkaste i världen. Trots detta ställer sig aktivister och organisationer över lagen. Aktivister saboterar och försvårar företagares möjligheter att idka djurnäring genom att förstöra, hota och släppa ut djur. Den ekonomiska skadan blir tung och många överväger att byta bransch. Förövarna gömmer sig inte enbart bakom maskering utan också bakom slagordet civil olydnad.

Här bör regeringen återkomma med lagförslag om straffskärpning, specifikt för civil olydnad som saboterar för och drabbar djurägare och näringsidkare som arbetar med djur.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00