SD: Utred kopplingen mellan gangsterrappen och gängen

Gangsterrappens betydelse för de kriminella nätverken i Sverige har aktualiserats på nytt i efterdyningarna av avrättningen av rapparen Nils Grönberg, även känd som Einár. Efter mordet meddelade polisen att de hade särskild bevakning på sex personer i Stockholmsområdet, tre av dem rappare och två av dem var med Einár under mordnatten. Att det finns en uppenbar koppling mellan svensk gangsterrap och gängkriminalitet är numera ett faktum.

Det har funnits de som har gjort sitt yttersta för att försvara och fortsatt legitimera gangsterrappen även efter mordet. Men stark kritik har också väckts, primärt från mitt eget parti, där vi länge var ensamma om att uppmärksamma problematiken kring det offentligas glorifiering av ofta grovt kriminella gangsterrappare. För detta anklagades vi, som så ofta förr när vi sagt det som andra inte vågat, för ett hot mot fria medier. Föga förvånande anammade Socialdemokraterna sedan vårt narrativ när inrikesminister Mikael Damberg (S) kröp till korset.

Musiken stärker gängens varumärke

Det går inte längre att blunda för att gangsterrappen, i såväl Sverige som andra länder, har en nära relation till de kriminella nätverken. Trots att våra meningsmotståndare samt representanter för public service, maniskt och ansvarslöst upprepat att gangsterrappen inte glorifierar gangsterkulturen utan snarare erbjuder en oskyldig beskrivning av gangstermiljön, gör det inte till sanning. Gangsterrappare har i många fall själva visat sig vara en aktiv del av gangstermiljön, högst inblandade i grova brott vilka de även refererar till i sina låtar.

Detta har i praktiken inneburit att såväl texter som musikvideor blivit verktyg för kriminella grupperingar att föra ut sina budskap – budskap som för de initierade antingen har tydlig koppling till redan begångna brott eller syftar till att hota andra grupperingar. Utöver det så livnär sig även vissa rappare på såväl intäkter från musiken som intäkter från kriminaliteten. Sannolikt innebär även musikaliska framgångar ett stärkt varumärke, vilket i sin tur kan underlätta de kriminella aktiviteterna.

Det har funnits de som har gjort sitt yttersta för att försvara och fortsatt legitimera gangsterrappen även efter mordet.

En överblick behövs

Senast någon musik problematiserades i samma utsträckning som gangsterrappen fick Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att utvärdera densamma. Syftet var att generera ett bättre kunskapsläge. Rapporten presenterades 1999 och fokus låg då på vitmaktmusik (Brå 1999:10). Vitmaktmusiken synades i sömmarna och i rapporten återfanns allt från åtgärder i skolan till industrin kring musiken. Denna överblick möjliggjorde en bättre förståelse för situationen, och någonting snarlikt vore önskvärt även med gangsterrappen.

En sådan rapport behöver nödvändigtvis inte syfta till att presentera förslag på lagförändringar utan snarare presentera en överblick av området. Förhoppningsvis skulle det underlätta samhällets kollektiva ansträngning, vilket behövs, i att motarbeta att ungdomar leds in i kriminalitet med gangsterrappen som bidragande orsak. Givet detta föreslog Sverigedemokraterna just en sådan granskning. Något som den nytillträdde kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) sedan stöttade i en av sina första intervjuer.

Dessvärre backade kulturministern inte långt senare, och när jag ställde en skriftlig fråga i riksdagen blev svaret att den granskning ministern initialt stod bakom inte längre var aktuell – partipiskan hade vinit över den orutinerade ministern. Vilket jag inom kort ska påminna henne om i vår kommande interpellationsdebatt om just gangsterrappen.

Debatten får inte dö

Vi kommer fortsatt arbeta för att hålla debatten vid liv då den redan fått effekt. I december rapporterade bland annat Expressen, men även Sveriges Radio själva, att P3 drastiskt minskat spelningar av kriminella gangsterrappare. Just detta har hela tiden varit vårt syfte, att granska och genomskåda de kriminella aktörerna inom genren och få statligt finansierade Sveriges Radio, såväl som privatpersoner, att fundera över vad man bidrar till när man trycker på play.