SD möblerar om rejält på riksdagslistan

Artikeln är från den 28 februari men har uppdaterats den 3 september 2018

Efter valet 2014 fick Sverigedemokraterna 49 mandat i riksdagen. Nu, snart fyra år senare har partiet kvar 42 mandat då sju ledamöter slutat i partiet och är politiska vildar. Inför valet 2014 hade SD bara två olika listor.

29 unika listor

För valet i år föreslår valberedningen 60 namn som är desamma för alla distrikten men sedan ytterligare 12 egna per valkrets. Det innebär att det blir unika listor i de 29 valkretsarna.

– Det är 12 olika namn för varje valkrets med regional anknytning, sade Josef Fransson, i valberedningen på en pressträff där listan presenterades.   

Av dagens ledamöter är det 10 personer, utöver de sju vildarna som är invalda på SD-mandat, som inte är med bland de 60 första namnen. Vissa av dessa kan ändå väljas in i riksdagen om SD blir så stora att partiet får fler än 60 mandat. De kan också komma in genom personröster.

Dagens opinion ger drygt 60 mandat

Om SD skulle få runt 17 procent i riksdagsvalet, som är genomsnittet i de senaste opinionsundersökningarna, skulle det ge drygt 60 mandat.

Kända namn som Linus Bylund och Fredrik Eriksson står inte med på valberedningens förslag.

Fyra personer på plats

Med på presskonferensen var fyra av de cirka 25 nya namnen på riksdagslistan.

• Thomas Morell från Skaraborg, till vardags sakkunnig expert inom yrkestrafik på Sveriges Åkeriföretag. Han har även arbetat som bilinspektör på Polisen. Han står på plats 45 på listan.
• Katja Nyberg från Stockholm arbetar som polis på Nationella operativa avdelningen (NOA) Hon står på plats 59.
• Ebba Hermansson från Mölndal arbetar för Sverigedemokraterna och kommer att leda en satsning för att bättre nå ut till unga kvinnor. Hon har varit verksam inom partiets ungdomsförbund och står på plats 30.
• Jonas Andersson från Skellefteå. Han står på plats 32.

– Jag jobbar med ensamkommande ungdomar och har gjort det sedan 2003, säger Jonas Andersson till Altinget.

Jonas Andersson menar att det främst är hans egna erfarenheter som fått honom att gå med i SD.

– Ja i stort. När det gäller ensamkommande har jag sett ganska stora problem. Ju fler som kom desto större blev problemen. Jag försökte lyfta fram det Men det var ingen som tog det på allvar. Man blev undanknuffad och blev kallad både det ena och det andra.

Kritiserar systemet

Han tycker att SD har den sundaste synen på hur systemet med ensamkommande fungerar.

– Det är systemet jag kritiserar. Inte enskilda ungdomar.

Enligt Jonas Andersson har det varit mycket hemlighetsmakeri med hans kandidatur så det är inte många på hans jobb som känner till att han troligtvis ska kandidera till riksdagen för SD.

– Det kan hända att det blir en del reaktioner på jobbet.

Sundare politik

Vad hoppas du kunna göra i riksdagen?

– Jobba för en sundare och mer rationell integrations- och migrationspolitik.

Vilka är problemen med de ensamkommande idag?

– Jag tycker att mansöverskottet som blivit i vissa årskullar är ett stort problem. Det leder till ett hårdare klimat. Det andra är utbildningsbiten. Många har ingen skolbakgrund när de kommer. Det är svårt att hoppa in och läsa in nio års grundskola. Redan där tar det stopp.

Gymnasiet har blivit mer problematiskt

Han tycker också att det är svårt för ungdomarna att gå vidare till gymnasiet. Det problemet har förvärrats på senare tid, enligt Jonas Andersson.

–  Att hoppa vidare till gymnasiet blir också svårt. Nu är det som så att de sänkt kraven i grundutbildningen så att fler kommer in på gymnasiet. Då blir istället problemet att fler hoppar av gymnasiet för att de klarar inte av svenskan, säger Jonas Andersson.