SD: Det behövs fler som arbetar med händerna

Den nordiska välfärdsmodellen är byggd med svett av kompetenta yrkesarbetare, men det finns allt färre av dem i Norden. Klyftan mellan företagens behov och tillgången på yrkesutbildad arbetskraft ökar för varje år. Det är på många sätt en kris som vi har förvarnats om och redan känner konsekvenserna av.

Höj statusen för yrkesutbildningar

Vi ser det redan i sjukvården, som har stor brist på vårdpersonal. Om 10–15 år kan det saknas hundratusentals yrkesarbetare i Norden, visar analyser. Så vad gör vi när mormor behöver vård och sjuksköterskor är en bristvara, eller när vi ska bygga hus och det är lika svårt att hitta en snickare eller en rörmokare? Arbetslivet utvecklas också snabbt och nya kompetenser efterfrågas, till exempel i batterifabriker och bilverkstäder.

De nordiska statsministrarna har ställt sig bakom visionen om att Norden ska vara världens mest integrerade, hållbara och konkurrenskraftiga region år 2030. Den går inte att förverkliga utan att stärka yrkesutbildningarna.

Hur kommer det sig att akademiker kan arbeta i hela Norden, medan många yrkesutbildade inte har den möjligheten?

Det måste bli mer attraktivt att gå en yrkesutbildning. Unga människor måste se att det lönar sig. Det handlar om kvalitet, rörlighet och relevans i förhållande till arbetsmarknadens behov. Hur kommer det sig att akademiker kan arbeta i hela Norden, medan många yrkesutbildade inte har den möjligheten?

Statusen för yrkesutbildningarna måste också höjas. De är viktiga och helt nödvändiga för samhället. Detta måste i sin tur återspeglas i arbetsvillkor och lönenivå. Det är stora och komplexa problemställningar som ingen part löser ensam.

”Unga människor är inte dumma”

Nordiska rådet har därför samlat aktörer som har inflytande på området i en ad hoc-tankesmedja. Målet har varit att dela idéer och perspektiv samt skapa ett forum där parterna kan samarbeta och utbyta bästa praxis kring hållbara lösningar.

Nordiska rådet ser att hela Norden brottas med samma utmaningar. Därmed är det också förnuftigt att se om vi kan göra det tillsammans. Därför har Nordiska rådet även bjudit in de nordiska utbildnings- och näringsministrarna till ett seminarium tillsammans med utbildningssektorn och arbetsmarknadens parter i slutet av mars. Utan politisk vilja, samarbete och tvärsektoriella ansträngningar är det näst intill omöjligt att vända utvecklingen.

Unga människor är inte dumma. De förstår mycket väl vad samhället belönar, och just nu är det akademisk utbildning. De som inte är akademiskt lagda riskerar därför att bli utan utbildning. Förhållandet mellan samhällets behov och det utbildningssystemen producerar är i obalans och har varit det länge. Vi behöver dem som sitter på kontor, men vi behöver också fler som arbetar med händerna.

Nordiska välfärdsmodellen utmanas

Därför är det viktigt att såväl ministrar som parlamentariker tar tillfället i akt. Utan vår aktiva medverkan och insats kan de nordiska välfärdsmodellerna snabbt bli som skomakarens barn, där de som ska sköta de viktiga samhällsuppgifterna har så trasiga skor att de slutar eller faktiskt aldrig ens börjar.