Satsa på stressinterventioner i primärvården

Stress ökar risken för en hjärtinfarkt. Redan innan pandemin var vården dålig på att erbjuda interventioner för att hantera stress. I rådande lågkonjunktur med svåra ekonomiska förhållanden som gör livet mer påfrestande, riskerar fler människor att drabbas av stressutlöst hjärtinfarkt. Nu ökar behoven men var finns satsningarna? Inte minst för de särskilt utsatta yngre patienterna.

Varje år drabbas drygt 20 000 svenskar av hjärtinfarkt. Bakomliggande orsaker kan vara rökning, dåliga kost- och motionsvanor och högt blodtryck. Faktorer som utbildningsnivå, inkomst, etnisk bakgrund och civilstånd spelar också stor roll för risken att få en hjärt-kärlsjukdom.

Utöver dessa riskfaktorer kan psykosocial stress höja risken. Stress betyder påfrestning och när påfrestningen känns svårhanterlig och okontrollerbar är den särskilt negativ för vår hälsa. Stress kan uppstå på arbetet men också i en spänd familjesituation eller orsakas av ensamhet.

Det är en olycklig ekvation där de yngre hjärtinfarktpatienterna är en särskilt utsatt grupp.

Vardagen blir mer påfrestande

Stress påverkar många processer i kroppen som kan bidra till hjärt- och kärlsjukdom, såsom högre hjärtfrekvens, högt blodtryck och förhöjd blodlevringsförmåga. Stress kan dessutom leda till sämre självkontroll och mer rökning, sämre kost, mer stillasittande och kan dessutom utlösa, trigga, en hjärtinfarkt. Svåra ekonomiska förhållanden gör ofta vardagen mer påfrestande och därmed stressande.

När vi nu går in en lågkonjunktur med uppsägningar och kraftigt höjda levnadsomkostnader så finns det risk att vi får se en ökning av antalet människor som drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Vården var dålig på att erbjuda interventioner för att hantera stress inom vården redan innan pandemin och lågkonjunkturen, och nu ökar behoven. Det är en olycklig ekvation där de yngre hjärtinfarktpatienterna är en särskilt utsatt grupp.

Stress, rökning och fetma

De medicinska framstegen inom hjärtsjukvården har varit stora de senaste decennierna där färre får hjärtinfarkt. Denna utveckling gäller dock framförallt de äldre. Bland de yngre, under 55 år, har minskningen av antalet hjärtinfarkter varit mindre och andelen yngre hjärtinfarktpatienter har därmed ökat något.

För personer under 55 år som drabbas av hjärtinfarkt är vissa riskfaktorer inte lika påtagliga, såsom till exempel högt blodtryck och höga blodfetter. I stället är livsstilsfaktorer såsom stress, rökning och fetma viktigare. Att drabbas av hjärtinfarkt i ung ålder innebär dessutom ytterligare påfrestning då det påverkar ens arbets- och familjeliv mer än om det sker vid högre ålder.

Nu behöver politiken och akademin kraftsamla:

• En satsning i primärvården som erbjuder interventioner för att hantera stress.
• Erbjuda stresshantering till människor som redan drabbats av hjärtinfarkt.
• Forskning och utvecklad kunskap behövs kring vad som orsakar stress, vad som förebygger stress och hur den kan behandlas. Inte minst riktat mot människor under 55 år.