Debatt

Samhället måste hjälpa oss äta hälsosammare

Att förbättra våra matvanor är avgörande för att skapa en god och jämlik hälsa. Individen kan göra mycket, men inte allt. Det är dags för regeringen att kliva in. Det skriver Kristina Sparreljung och Ulrika Årehed Kågström. 

”Därför är det mycket glädjande att Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten nu tagit fram förslag till mål för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion”, skriver skribenterna. 
”Därför är det mycket glädjande att Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten nu tagit fram förslag till mål för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion”, skriver skribenterna. Foto: Chris Anderson/TT
Kristina Sparreljung
Ulrika Årehed Kågström
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Dåliga matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död. Trots det följer endast vart tionde barn kostråden och en fjärdedel av barnen i lågstadieåldern lever med övervikt eller obesitas. För att vända trenden behöver regeringen ta fram en handlingsplan.

Här är åtta förslag på åtgärder som har stöd av såväl forskningen som svenska folket.

50 000 svenskar dör varje år 

Hjärt-kärlsjukdom och cancer är de två vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Varje år dör omkring 50 000 svenskar i någon av dessa folksjukdomar.

Vad vi äter har en stor betydelse för risken att drabbas av såväl cancer som hjärt-lungsjukdom. 46 procent av alla fall av kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom) och 15 procent av all stroke kan kopplas till våra matvanor. Av cancerfallen beräknas fem procent vara kopplade till ohälsosamma matvanor och högt BMI, och siffran befaras öka de kommande åren.

Trots den kunskapen äter vi allt sämre. 

Trots den kunskapen äter vi allt sämre. Vi äter för mycket salt, för mycket rött och processat kött, för mycket socker och för mycket ohälsosamma fetter. Samtidigt minskar konsumtionen av grönsaker, rotfrukter, frukt och bär samt fisk och skaldjur.

Tittar man på hur barn och unga äter blir utvecklingen än mer oroande. Endast var tionde barn följer kostråden och vart fjärde barn i lågstadieåldern lever idag med övervikt eller obesitas, även kallat fetma. De senaste 30 åren har andelen 11–15-åringar med obesitas femfaldigats. Vi ser också att hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper växer. Det här är en djupt oroande utveckling, som hotar möjligheterna att nå det folkhälsopolitiska målet om att skapa en god och jämlik hälsa och att sluta hälsoklyftorna inom en generation.

En bättre och mer jämlik hälsa 

Därför är det mycket glädjande att Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten nu tagit fram förslag till mål för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Myndigheterna konstaterar att dagens livsmedelskonsumtion inte är hållbar för vare sig hälsa, miljö eller klimat. De föreslår att livsmedelskonsumtionen fram till år 2035 ska ha bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa.

Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden välkomnar dessa mål, eftersom de utgör en viktig grund för arbetet med att minska risken för att människor ska drabbas av cancer och hjärt-kärlsjukdom. Men det räcker inte med goda ambitioner. För att nå målen krävs konkreta åtgärder. En opinionsundersökning som Verian (tidigare Kantar Sifo) gjort på uppdrag av Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden visar att sju av tio svenskar (71 procent) vill äta hälsosammare än de gör i dag. Undersökningen visar också att en överväldigande majoritet (80 procent) vill att regeringen tar fram en handlingsplan för mer hälsosamma matvanor.

Vi har därför tagit fram en handlingsplan med åtta insatser som kan hjälpa regeringen att nå målen. Förslagen har stöd av såväl forskningen som av svenska folket, visar vår opinionsundersökning. Vi uppmanar därför regeringen och riksdagen att:

  1. Anta målen och ta fram en handlingsplan för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion
  2. Förbjud reklam för ohälsosamma livsmedel som når barn
  3. Ta bort momsen på frukt och grönt
  4. Inför producentavgift på sockersötad dryck
  5. Obligatorisk märkning av hälsosam och ohälsosamma livsmedel
  6. Genomför ett saltsänkningsprogram
  7. Inför riktlinjer för försäljning av hälsosam mat i skattefinansierade lokaler där barn vistas
  8. Förbjud flerköpserbjudanden av ohälsosamma livsmedel

Att förbättra våra matvanor är avgörande för att skapa en god och jämlik hälsa. Individen kan göra mycket, men inte allt. För att ändra våra matvanor måste samhället göra det lätt att välja rätt – oberoende av vem du är, var du bor och vilka förutsättningar du har.

Nämnda personer

Kristina Sparreljung

Generalsekreterare Hjärt-lungfonden
MBA (Handelshögskolan i Stockholm 2013)

Ulrika Årehed Kågström

Generalsekreterare Cancerfonden, ordförande Statens kulturråd
Civilekonom (Luleå tekniska uni. 1991)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00