Så mycket lägger Nato-länderna på militären

Av: Marie Møller Munksgaard

Regeringen meddelade på torsdagen att Försvarsmaktens utgifter ska uppgå till två procent av BNP. Hur snabbt målet ska nås är dock oklart.

– Det är stora summor och det beror på vilket år vi landar på. Det blir bakvänt att landa på årtalet innan vi har fått ta del av myndigheternas underlag om hur snabbt det kan ske och hur mycket försvarsförmåga man får, säger finansminister Mikael Damberg (S) till SVT vid pressträffen på morgonen.

Danmark satte ner foten

Två procent motsvarar Natos mål för medlemsländerna, ett mål som Danmark nu har satt ett årtal för när det ska nås. Senast år 2033 ska Danmarks utgifter för försvar och säkerhet ”varaktigt” utgöra två procent av landets bruttonationalprodukt (BNP). Så lyder det politiska åtagandet som den danska regeringen tillsammans med Radikale Venstre, SF, Venstre och Konservative skrev under på söndagskvällen i en ”historisk” försvarsöverenskommelse.

Överenskommelsen roddes i land efter flera dagars intensiva förhandlingar efter Rysslands invasion av Ukraina. Kriget har nämligen satt fart på flera partiers önskan om att sätta ett datum för när Nato-målet om att lägga två procent av BNP på försvaret ska vara uppfyllt.

Belgien och Spanien i botten

De två procenten kommer från den så kallade Wales-överenskommelsen från 2014. Då kom medlemsländerna i Nato överens om att jobba mot att lägga två procent av BNP på försvar och säkerhet.

Men hur har medlemsländernas utgifter till försvar och säkerhet utvecklats sedan dess?

Grekland och USA toppar listan över länder där den största andelen av BNP går till försvar, medan länder som Luxemburg, Spanien och Belgien ligger i botten.

Få en överblick över hur det har gått med målet bland Nato-länderna här.

Artikeln är översatt från danska av Fredrik Papp.