Så kan staten underlätta omställningen och stoppa krisen inom byggsektorn

Hushållen i Sverige kämpar för att betala räkningar och räntor. Matkassen är lättare men dyrare och BNP sjunker. Framtidsutsikterna ser dystra ut i ekonomin. Lågkonjunkturen beräknas att hålla i sig länge. Antalet konkurser ligger på rekordnivåer och byggsektorn är en av de mest drabbade branscherna.

Staten måste gasa

Människor förlorar jobb och inkomst samtidigt som Sverige behöver enorma investeringar i infrastruktur. Enligt beräkningar handlar det om 4 000 miljarder under kommande årtionden bara för att bevara nuvarande kvalitet på exempelvis järnvägar, vägar, elnät, vatten- och avloppssystem. I det läget vi befinner oss i just nu måste staten gasa för att upprätthålla och upprusta Sveriges infrastruktur, på köpet skapas arbetstillfällen som kan bromsa arbetslöshet.

Schaktmassor, grunder och fyllnadsmaterial borde få miljökrav och inkluderas i klimatberäkningar då dessa utgör en betydande del av klimatpåverkan.

Sverige har länge stoltserat med en hög sysselsättningsgrad, hög BNP och en stark ekonomi. Men nu sprider sig krisen som en löpeld inom byggsektorn. Enligt SCB:s senaste siffror är byggandet på den lägsta nivån på tio år. Under årets första kvartal dök det med 50 procent i jämförelse med samma period i fjol. Det är uppenbart att Sverige behöver upprusta infrastruktur, inte minst VA, vägar och järnvägar. Därtill behöver elproduktionen fördubblas för att klara klimatomställningen.

Bygg smartare

Men det räcker inte att bygga nytt. Hela branschen måste också bygga smartare och snabbare röra sig till att bli en verklig cirkulär ekonomi. Här kan politiken hjälpa till att ställa krav. Enligt en rapport från IVA indikerar beräkningar att den totala klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige uppgår till cirka tio miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, fördelat på cirka fyra miljoner ton på husprojekt och sex miljoner ton på anläggningsprojekt. Det är i samma storleksordning som utsläppen från alla personbilar Sverige, och mer än vad alla lastbilar och bussar genererar.

Schaktmassor, grunder och fyllnadsmaterial borde få miljökrav och inkluderas i klimatberäkningar då dessa utgör en betydande del av klimatpåverkan. Dessutom måste återvinningsgraden av överskottsmassor i samband med utbyggnaden av bostäder, kontor, industri, vägar och övrig infrastruktur öka påtagligt. Det är redan i dag fullt möjligt att gå från dagens genomsnittliga återvinningsgrad, som understiger 10 procent, till över 90 procent.

”Onödig negativ klimatpåverkan”

Återvinningen är viktig så att inte nya onödiga utgrävningar av sand och grus, samt nya dagbrott för sprängsten, behövs. I dag transporterar man ofta schaktmassorna med långa envägstransporter från byggarbetsplatsen till avsides belägna deponier. Dessa transporter skapar påtagligt stor och onödig negativ klimatpåverkan. Återvinning kan ofta ske inom avsevärt kortare avstånd än deponier. Eftersom klimatsmarta återvinningsanläggningar dessutom hanterar både schaktmassor och fyllnadsprodukter som sand och grus kan man i kombination med rimlig transportlogistik avsevärt sänka koldioxidutsläppen. 

Det är dags för staten att satsa för att återuppbygga Sveriges infrastruktur och motarbeta en negativ konjunktur. Att göra detta och samtidigt ställa krav som leder till en mer cirkulär och hållbar byggbransch är en investering i framtiden som inte bara skulle stärka infrastrukturen, utan också stärka ekonomin, klimatet och samhället som helhet.