Debatt

Så kan EU stärka industrins konkurrenskraft

För att möta framtidens utmaningar behöver EU:s tillväxt- och konkurrenskraftsstrategi ta tag i sådant som arbetsmarknadsfrågor, lagstiftning och en minskning av företagens regelbörda. Det menar Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna, och Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna.

Europeisk industri spelar en nyckelroll för den gröna omställningen, menar debattörerna. 
Europeisk industri spelar en nyckelroll för den gröna omställningen, menar debattörerna. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Konkurrenskraften bygger på företagens förmåga att lyckas på marknaden, vilket skapar värde både för företagen själva och för samhället i stort. Detta beror i sin tur på faktorer som kvalificerad arbetskraft, energi och råvaror, totala produktionskostnader, efterfrågan på och marknaderna för produkterna samt på företagens förmåga att vara innovativa och dra nytta av de möjligheter som står till buds.

Prioritera konkurrenskraftiga regler

Hur framgångsrik den gröna omställningen blir beror i slutändan på hur väl ekonomin som helhet fungerar. Endast genom att vara världsledande inom innovation och hållbarhet kan Europa framgångsrikt konkurrera globalt och skapa sysselsättning och det välstånd som krävs.  Här spelar europeisk industri en nyckelroll.

Industriarbetsgivarna välkomnar därför EU-kommissionens förslag till en långsiktig konkurrenskraftsstrategi. Men det är viktigt att denna nu fokuserar på politiska initiativ som stärker EU:s konkurrenskraft och därför föreslår Industriarbetsgivarna fokus på nedanstående områden, där förbättringar är särskilt viktiga.

För att upprätthålla konkurrenskraften på lång sikt behöver EU ha ett regelverk som driver tillväxt och produktivitet. Det krävs att såväl befintliga som nya EU-regler är effektiva och konkurrenskraftiga och inte avviker långsiktigt från omvärldens. Reglerna måste vara förutsägbara, konsekventa och enkla att tillämpa och förstärka den inre marknaden.

Minska byråkratin

EU bör ha som mål att minska regelbördan och byråkratin. EU:s nya mekanism för konkurrenskraftskontroll är en viktig del av ett balanserat beslutsfattande i EU och måste vara obligatorisk och tillämpas fullt ut i varje skede av EU:s beslutsprocesser.

Endast genom att vara världsledande inom innovation och hållbarhet kan Europa framgångsrikt konkurrera globalt och skapa sysselsättning och det välstånd som krävs. 

EU-kommissionen bör utse en särskild ledare för EU:s konkurrenskraft, och som förutom ett övergripande ansvar för konkurrenskraft, har i uppdrag att följa hela EU:s regelprocess utifrån ett konkurrenskraftsperspektiv.

Arbetsmarknaderna i Europa behöver fortsätta reformeras. Behoven ser dock olika ut i de olika medlemsländerna och lösningarna varierar beroende på varje enskilt lands situation och arbetsmarknadsmodell. EU:s fortsatta arbete på arbetsmarknadsområdet måste ta hänsyn till dessa olikheter.

Under det senaste decenniet har EU:s lagstiftning i alltför hög utsträckning ensidigt byggt på rättigheter och ett one-size-fits-all-perspektiv, som hämmat företagens konkurrenskraft. Detta måste upphöra. EU-lagstiftningen behöver balanseras för att bättre ta hänsyn till nationella särdrag och företagens behov av flexibilitet. Fokus på EU-nivå måste fortsättningsvis ligga på gränsöverskridande frågor som stärker konkurrenskraften.

Kompetensbristen hämmar tillväxten

Avgörande för industrins konkurrenskraft och den gröna omställningen är möjligheten att kunna attrahera, anställa och utveckla kvalificerade medarbetare. I dag är matchningen på arbetsmarknaden bristfällig. Kompetensbristen hindrar industriföretagen att utveckla produkter och tjänster. 

Genom teknikutveckling bidrar industrin till den gröna omställningen i stort. Därför är det viktigt att företagen fortsatt kan vara konkurrenskraftiga på den internationella marknaden.

Avgörande för den gröna omställningen är sist men inte minst även tillgången till råvaror, fossilfri el. Alla former av tillståndsprocesser måste gå snabbare. EU-lagstiftningen ska inte överimplementeras av nationella lagstiftare. Vid en avvägning av olika intressen och politiska målsättningar måste konkurrenskraften ges ökad uppmärksamhet och tyngd. 

Nämnda personer

Per Hidesten

Vd Industriarbetsgivarna
Jurist (Stockholms uni. 1988)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024