Debatt

S: Inrätta en nordisk filmkommission

DEBATT. Alla nordiska länder bör ha likvärdiga ekonomiska incitament för att gynna tillkomsten av fler film-och tv-produktioner i norden, skriver fyra socialdemokratiska riksdagsledamöter.

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Pyry Niemi (S)
Riksdagsledamot och ordförande i utskottet för tillväxt och utveckling, Nordiska rådet
Lars Mejern Larsson (S)
Riksdagsledamot och ledamot i utskottet för kunskap och kultur, Nordiska rådet
Helene Hellmark Knutsson (S)
Riksdagsledamot och vice ordförande, näringsutskottet
Lawen Redar (S)
Riksdagsledamot och kulturpolitisk talesperson 
 

Nordiska rådet beslutade i april 2019 att rekommendera nordiska ministerrådet att överväga hur man, på rättvisa villkor och i samarbete med branschen, kan locka fler internationella filmproduktioner till Norden. Ett exempel är genom att upprätta en Nordisk filmkommission. Ministerrådet har svarat och anser att ett sådant initiativ ytterligare skulle stärka det nordiska varumärket och generera ett positivt avtryck på turistnäringen.

Inte minst ser man att en sådan kommission skulle påverka förutsättningarna för fler arbetstillfällen inom de kreativa näringarna i Norden.

Behov av ekonomisk stöd

Den nordiska film- och tv-produktionen håller mycket hög internationell standard och bör spelas in i de nordiska länderna. Detta framför länder som erbjuder förmånliga ekonomiska incitament. Eftersom marknaden för film- och tv-produktion har globaliserats, skapas också nya behov, nya arbetstillfällen och yrkeskategorier. Tillkomsten av digitala streamingtjänster har dessutom lett till att behovet av ekonomiskt stöd har förstärkts.

Positiva erfarenheter

I dag finns möjlighet för varje EU-land att införa ekonomiska incitament till att stödja film- och tv-produktion. I dag har i stort sett alla länder i EU- och EES-området, utom Sverige, Danmark, Luxemburg och Liechtenstein, infört produktionsrabatter vid filmproduktion. I Sverige har branschen valt att kalla detta för produktionsincitament.

Eftersom marknaden för film- och tv-produktion har globaliserats, skapas också nya behov, nya arbetstillfällen och yrkeskategorier.


Socialdemokraterna

Tre länder i Norden har infört produktionsincitament: Norge, Finland och Island. Erfarenheterna har varit positiva, inte minst utifrån turismhänseende. Det isländska näringsdepartementet menar att incitamentet har bidragit till att väsentligen stärka Islands varumärke.

Inte förverkligats ännu

Regeringen tillsatte år 2017 en utredning för att undersöka lämpligheten i och förutsättningarna för att Sverige ska kunna införa någon form av produktionsincitament och finansieringsstimulanser för filminspelningar. Utredningen pekade på att Sverige missgynnas i konkurrensen om inspelningsplatser för internationella filmer. Rekommendationen blev att införa ett statligt produktionsincitament i form av en produktionsrabatt till företag på minst 25 procent.

Trots tillstyrkan av samtliga remissinstanser har förslaget ännu inte realiserats. I väntan på ett statligt produktionsincitament i form av en produktionsrabatt har exempelvis Västra Götalandsregionen gått före och gjort ett pilotförsök med en regional produktionsrabatt.

En stor inverkan

Vi som skriver under denna artikel menar att man bör se över möjligheten att inrätta en nordisk filmkommission med likvärdiga konkurrensvillkor över hela Norden. Vår förhoppning är att ministerrådet gör bedömningen att samtliga nordiska länder ska ha likvärdiga ekonomiska incitament för att gynna tillkomsten av fler film-och tv-produktioner i hela Norden. Det skulle skapa ett nordiskt mervärde, kompetensöverföring och samarbete i de kreativa näringarna inom Norden.

Dessutom vet vi att det har en stor inverkan på regional och nationell tillväxt, kultur, innovationskraft, export och besöksnäring. Det kommer att stimulera både lokal kreativitet och nordiskt utbyte.

Det är dags att tillvarata Nordens kreativa kapacitet genom att förbättra konkurrensvillkoren.

Nämnda personer

Helene Hellmark Knutsson

Landshövding i Västerbotten
Historia, nationalekonomi och statistik (Stockholms uni., 1990–1994)

Lars Mejern Larsson

Riksdagsledamot (S)
Gymnasieutbildning

Lawen Redar

Riksdagsledamot (S), ledamot i partistyrelsen
Jur. kand (Stockholms uni., 2017)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00