Debatt

Riksidrottsförbundet: Initiativ som inte respekterar idrottsrörelsens självständighet undanbedes

Medlemmarna bestämmer i en folkrörelse. Därför tyder de uttalanden som har förekommit den senaste tiden, om att regeringen skulle kunna ändra idrottsrörelsens stadgar gällande den så kallade 51-procentsregelen, på viss okunskap som leder tankarna till auktoritärt ledarskap, skriver Björn Eriksson, ordförande för Riksidrottsförbundet.

Initiativ som inte respekterar idrottsrörelsens självständighet undanbedes. Det är en fråga som inte angår regeringen, skriver Björn Eriksson.
Initiativ som inte respekterar idrottsrörelsens självständighet undanbedes. Det är en fråga som inte angår regeringen, skriver Björn Eriksson. Foto: TT/Montage
Björn Eriksson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Jag välkomnar varmt det något nyvakna intresset från statsmaktens sida att stödja svensk elitidrott. Elitidrotten är en viktig och engagerande del av svensk idrott. Att stärka den internationella konkurrenskraften är en investering i all idrott och i samhället i stort. Det skapar förebilder och inspirerar till fortsatt idrottande, det ger gemenskap och sammanhållning i en diversifierad samtid och det ger stolthet och uppmärksamhet internationellt

Okunskap som leder tankarna till auktoritärt ledarskap

En av grundpelarna för svensk idrott och som betonas i den idrottspolitik som riksdagen i åtskilliga utredningar unisont har ställt sig bakom är att idrottsrörelsen är en självständig rörelse som bygger på en demokratisk struktur från den enskilde medlemmen, via föreningar och specialidrottsförbund till Riksidrottsförbundet. Det är just medlemmarna som bestämmer i en folkrörelse. Därför tyder de uttalanden som har förekommit den senaste tiden, om att regeringen skulle kunna ändra idrottsrörelsens stadgar gällande den så kallade 51-procentsregelen, på viss okunskap som leder tankarna till auktoritärt ledarskap.

Att svensk elitidrott får klart mindre stöd sett till storlek än andra nationella idrottsförbund som exempelvis i Norge, Danmark, Nederländerna, Storbritannien och Kanada har vi påtalat i många år. Men det är inte bara bristen på pengar som är en utmaning.

Huvuddelen av elitidrottarna har små resurser

Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté och Sveriges Paralympiska Kommitté driver ett nytt idrottsövergripande elitidrottsprogram, #elitidrott2030, som ska stärka konkurrenskraften på internationell toppnivå. För att lyckas behövs mer resurser, men också förbättringar kopplat till sjukpenninggrundande inkomst och postgymnasiala studier som regeringen kan besluta om.

Redan 2011 publicerade Centrum för Idrottsforskning en samling av studier om det svenska elitidrottssystemet kallad För framtids segrar. I denna döptes ett helt kapitel till just Elitidrott i skilda världar. En tydlig slutsats som dessvärre gäller fortfarande är att den överskuggande utmaningen för elitidrotten har med ekonomiska resurser att göra. Huvuddelen av elitidrottarna lever på mycket små resurser såsom stipendier, CSN:s bidrag och lån, eller sina föräldrars möjlighet att hjälpa till.

Att satsa på sin idrott är ett risktagande som många ser som så stort att en möjlig idrottskarriär väljs bort redan i ganska tidig ålder. För dem som är beredda att ta chansen innebär valet, för en övervägande majoritet, ett antal ekonomiskt tuffa och otrygga år.

Situationen behöver förbättras

Idrottare som blir familjeförsörjare under sin idrottskarriär har i de allra flesta fall inte någon eller mycket låg ersättning från föräldraförsäkringen. Detta eftersom deras sjukpenningsgrundande inkomst under lång tid varit väldigt låg. Cirka en tredjedel av idrottarna i Sveriges Olympiska Kommittés topp- och talangprogram redovisar ingen eller minimala inkomster. En andra tredjedel har små inkomster som till stor del är beroende av resultat, stödpengar från förbund eller stipendier och motsvarande. Den sista tredjedelen har medelinkomster upp till mycket goda inkomster från sitt idrottande.

För paralympiska idrottare är situationen ännu svårare.

De tuffa socioekonomiska villkoren för våra elitidrottare behöver förbättras. Idrottsrörelsen behöver ett ökat stöd för att stärka den svensk elitidrotten.

Universitet och högskolor behöver få bättre möjligheter att stötta elitidrottare som vill kombinera sin idrottsliga satsning med studier.

CSN behöver få direktivet att den satsning som en elitidrottskarriär omfattar parallellt med studier ska ses som ett särskilt skäl som myndigheten kan ta hänsyn till om idrottaren, på grund av sin elitidrottssatsning, inte kan uppfylla kraven på studieresultat.

Politiska initiativ på dessa områden skulle göra stor skillnad för de som satsar allt för att kliva högst upp på prispallen. Men initiativ som inte respekterar idrottsrörelsens självständighet undanbedes. Det är en fråga som inte angår regeringen.

Nämnda personer

Johan Pehrson

Partiledare Liberalerna, arbetsmarknads- och integrationsminister
Jur. kand (Uppsala uni., 1996)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget