Riksbanksbeslut i Jönköping – ett första steg mot skarpare övning

Första steg mot skarpare övning

Pierre Liljefeldt är krisberedskapsexpert på Riksbanken.

– Det har gått väldigt bra. Vår förmåga att fatta den här typen av strategiska beslut från en annan ort än från Stockholm är god, säger han till Altinget. 

Han berättar att övningen dels handlar om att medarbetare ska testa att göra sitt jobb från en annan plats, att testa den tekniska utrustningen och att själva lokalerna funkar. Hittills är det mindre, framförallt rent praktiska, brister man identifierat. 

– Det är väldigt enkla saker egentligen, som att vi behöver ha större och kraftfullare skrivare och att vi behöver ordentliga gardiner så att det inte är insyn när vi sitter och visar känsligt material på väggen, säger han. 

Han tillägger att det sistnämnda hann man som tur var åtgärda innan mötet i veckan och att det under höjd beredskap skulle tillkomma många andra utmaningar man inte simulerat den här gången.

Pierre Liljefeldt berättar att övningen i Jönköping bara är ett första steg i det myndigheten övar på. 

– Vi har inte simulerat någon krigssituation utan tagit oss hit under lugna former och sen testat själva beslutsprocessen på plats för att bekanta oss med lokalerna och tekniken. Det är ett första steg i att göra en skarpare övning framöver.

När och var en sådan skarpare krigsövning kan komma att ske kan Pierre Liljefeldt inte berätta om ännu. 

– Om det blir i Jönköping det får vi se. Vi har även andra lokaler i landet, säger han. 

Fokus: Hålla uppe betalningssystemet 

Det försämrade säkerhetsläget har enligt Liljefeldt helt klart varit bidragande till att man gör denna övning nu. 

– Kontinuitetshantering är viktigt för oss och vi har arbetat med det länge, men de ökade kraven från regeringen och inriktningarna från Försvarsmakten och MSB har ju tillkommit de senaste åren med anledning av det försämrade säkerhetsläget.  

Övningen i Jönköping är inte den första beredskapsövningen Riksbanken gör. Så sent som i oktober genomförde Riksbanken en större övning tillsammans med Finansinspektionen, Riksgälden och ytterligare 52 aktörer, bland annat storbankerna.

Är det ett scenario med ett sämre säkerhetsläge då handlar mycket av centralbankens roll om att hålla betalningssystemet igång tillsammans med alla privata aktörer.

Pierre Liljefeldt
Krisberedskapsexpert, Riksbanken

Övningen gick ut på att hantera ett scenario där en misstänkt statlig aktör genomför cyberattacker, informationspåverkan och sabotage. Och att i en sådan situation hålla betalningssystemet igång – ett ansvar som vilar på Riksbanken i ett förhöjt säkerhetsläge. 

– Är det ett scenario med ett sämre säkerhetsläge då handlar mycket av centralbankens roll om att hålla betalningssystemet igång tillsammans med alla privata aktörer, säger Pierre Liljefeldt. 

– Betalningar sker ju till största del elektroniskt. Det är något som är smidigt för oss i vardagen med det är också en risk. Cyberattacker och cyberhotet är ett hot för Riksbanken och egentligen för hela finansmarknaden, säger Pierre Liljefeldt. 

Oktoberövningen gick enligt Liljefeldt generellt bra. 

– Vi är ett väloljat maskineri i sektorn visade övningen. Men vi behöver få en tydligare ansvarsfördelning till exempel mellan Riksbanken och Finansinspektionen.