Debatt

Replik: Grunda kunskaper inget skäl att inte försöka bygga upp den

Vi känner väl till den svårighet som de flesta kommuner har med att få ekonomiska resurser för sin planering och verksamhetsinriktning vad gäller det civila försvaret. Här vill vi göra en insats, främst med att söka bygga upp fungerande former för civilsamhällets medverkan i denna planering, skriver Per Lodenius och Björn Korlöf, Bygdegårdarnas riksförbund.

 Inom bygdegårdarna har vi börjat med att söka finna former för samtal, självfallet fritt och frivilligt, med så många som möjligt av dessa organisationer för att se var svårigheterna finns, men också var förutsättningar finns för samsyn och samverkan. Med detta som grund vill vi närma oss främst kommunerna, som också uppvisar stor komplexitet och olikhet, med idéer om hur vi kan gå vidare, skriver debattörerna. 
 Inom bygdegårdarna har vi börjat med att söka finna former för samtal, självfallet fritt och frivilligt, med så många som möjligt av dessa organisationer för att se var svårigheterna finns, men också var förutsättningar finns för samsyn och samverkan. Med detta som grund vill vi närma oss främst kommunerna, som också uppvisar stor komplexitet och olikhet, med idéer om hur vi kan gå vidare, skriver debattörerna. Foto: Pontus Lundahl/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det är mycket välkommet att olika intresserade, också forskare, kommer in i diskussionen om vilka roller civilsamhällets olika organisationer kan eller bör spela vid kris och krig. Egentligen har inte de forskare som under rubriken ”Är det möjligt eller ens önskvärt att samla hela civilsamhället i kristider?” så mycket att invända mot Bygdegårdarnas Riksförbunds arbete i detta.

Läs också

I sin debattartikel pekar de på att det generella engagemanget för totalförsvaret är högt inom civilsamhället och att det, som alla vet, finns betydande både mänskliga och materiella resurser inom dessa organisationer. Den tanke vi har inom bygdegårdsrörelsen är att finna former för hur detta engagemang och dessa resurser ska kunna komma totalförsvaret till godo vid höjd beredskap.

Någonstans måste man alltså börja.

Vi känner väl till den svårighet som de flesta kommuner har med att få ekonomiska resurser för sin planering och verksamhetsinriktning vad gäller det civila försvaret. Här vill vi göra en insats, främst med att söka bygga upp fungerande former för civilsamhällets medverkan i denna planering.

Studieförbunden kan spela en stor roll

Vi är – som alla som arbetar ideellt inom någon civilsamhällesorganisation – naturligtvis medvetna om att denna stora grupp av organisationer uppvisar en mycket stor bredd vad gäller inriktningar, intressen och resurser. Det är också helt rätt, som debattörerna skriver, att detta leder till komplexitet vad gäller förutsättningar att samla dem och ordna dem på ett rimligt sätt inom totalförsvarets verksamhetsinriktning och planering. Att kunskaperna om totalförsvaret på många håll, utanför de frivilliga försvarsorganisationernas krets, dessutom är grunda är inget skäl att inte börja söka bygga upp dem igen. Här kan vi se att studieförbunden kan spela en stor roll.

Någonstans måste man alltså börja. Inom bygdegårdarna har vi börjat med att söka och finna former för samtal, självfallet fritt och frivilligt, med så många som möjligt av dessa organisationer för att se var svårigheterna finns, men också var förutsättningar finns för samsyn och samverkan. Med detta som grund vill vi närma oss främst kommunerna, som också uppvisar stor komplexitet och olikhet, med idéer om hur vi kan gå vidare. Hur stor enighet det går att åstadkomma blir naturligtvis en fråga som organisationerna själva råder över.

Därför kommer vi i Bygdegårdarnas Riksförbund efter jul att bjuda in nyckelorganisationer på riksnivå inom civilsamhället till samtal om just detta och se var vi landar och hur vi går vidare.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00