Replik: ”Dagens sjukvårdsorganisation leder till ojämlik vård”

Regeringen och riksdagen stiftar lagar och skriver överenskommelser men utan riktig chans att de följs eller genomförs. SKR är en arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner och regioner som i praktiken ägnar sig åt informell myndighetsutövning utan att organisationen omfattas av offentlighetsprincipen eller krav på att följa regler som krävs vid myndighetsuppdrag. Organisationen styrs dessutom av en politisk majoritet som kan välja att direkt motarbeta beslut från regering och riksdag. Regionerna som är ansvariga för sjukvården är i sin tur som 21 olika små länder med egna politiska majoriteter och stora administrationer.

Personalflykten måste åtgärdas

Det är inte rimligt att regionerna via SKR gång på gång ska få pengar för att leverera vård som de har skyldighet att leverera. Det är inte heller rimligt att de får pengar utan krav på motprestation.

I SKR-presidiets debattartikel anges krav på antal vårdplatser som ett oönskat exempel på detaljstyrning eftersom det hindrar deras eget arbete för en god och nära vård. Att de inte i stället bejakar att dagens vårdplatsbrist är farlig för patienterna, direkt på sjukhusen och indirekt i köer- och skapar personalflykt och ökade sjukskrivningstal bland egna medarbetare i en kraftigt accelererande ond cirkel, visar hur dåligt man förstår sitt ansvar. Brister som personalflykt och därmed vårdplatsbrist måste åtgärdas omedelbart och andra mål måste få bärkraftiga lösningar på längre sikt.

Bostadsorten har en markant betydelse för vilken vård som erbjuds.

Det finns flera politiskt beslutande skikt i Sverige som delvis kan motarbeta varandra utan att behöva leva upp till gällande lagar och regler, som exempelvis den tandlösa vårdgarantin eller hur olika man har utarbetat det fria vårdvalet. Dagens sjukvårdsorganisation leder till ojämlik vård. I skarp kontrast till hälso- och sjukvårdslagens skrivningar om vård på lika villkor för hela befolkningen finns enorma skillnader i sjukvårdens tillgänglighet, prioriteringar och kapacitet. Bostadsorten har en markant betydelse för vilken vård som erbjuds. 

SKR saknar beslutsmandat

Styrning och kontroll av väntetider, universitetssjukhusens förutsättningar, tillgång till akutsjukhus, sjukhusbyggen, utbildning av specialister och personalens otillräckliga fortbildning är andra exempel på enorma brister i dagens system och även dessa måste ske utifrån nationell samordning. 

I Sjukhusläkarnas svar till Vårdansvarskommittén, som utreder ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården, redogjorde vi i Sjukhusläkarna nyligen för ett antal övergripande problem:

• Regionpolitikernas uppdrag är att säkerställa att den egna regionens invånare får tillgång till en god vård – inte andra regioners invånare.
• De skilda politiska majoriteterna inom regionerna har olika kunskap, prioriteringar och ekonomi att förhålla sig till.
• Svaga politiska koalitioner förekommer där vågmästare kan få större inflytande över vården än deras demokratiska underlag.
• Sveriges kommuner och regioner (SKR) är ytterligare en politiskt styrd nivå med uppdrag att tillvarata sina medlemmars intressen, men utan reellt beslutsmandat över regionerna eller transparens för medborgarna.

Låt tjänstemännen styra

Sjukhusläkarna ser inga hinder för att regioner kvarstår som utförare av sjukvården, men det politiska och ekonomiska ansvaret bör vara på statlig nivå för att säkerställa en jämlik vård av hög kvalitet. Framtida regioner skulle kunna vara tjänstemannastyrda, med stort inslag av professionsföreträdare, och ha till uppgift att effektuera nationella krav och behov utifrån lokal kännedom och lokala förutsättningar.