Analys av 
Anders Gustafsson

Remissvaren på mediestödsutredningen visar på paralleller till demokrativillkoren

I dag fredag är sista dagen för remissvar på Mats Svegfors mediestödsutredning. Det är slående hur mycket de principiella invändningarna från tunga instanser påminner om dem som anförs mot de föreslagna demokrativillkoren för stöd till civilsamhället. Och att den långsiktiga finansieringen är avgörande i båda fallen.

Det var den 27 juni som utredare Mats Svegfors överlämnade sin promemoria till kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S). 
Det var den 27 juni som utredare Mats Svegfors överlämnade sin promemoria till kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).  Foto: Marko Säävälä/TT
Anders Gustafsson

Ta remissvaret från Publicistklubben som exempel. I promemorian Ett hållbart mediestöd för hela landet (DS 2022:14) föreslår Mats Svegfors bland annat att stöd inte får ges till medier ”vars publicistiska verksamhet står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket”.

Publicistklubben skriver: ”Enligt vår uppfattning är det direkt olämpligt och olyckligt att en myndighet ska avgöra vad som är sant och relevant och gagna samhället. Där vågar vi påstå att det är en omöjlighet att det kan ske ’objektivt’ och utan politiska värderingar.”

I båda fallen vill staten gynna en mångfald av aktörer; samtidigt gör pengarna samma aktörer beroende av staten.

Journalistförbundet (SJF) är inne på samma spår. De frågar sig ”hur formuleringen om att nyhetsförmedlingen ska vara av ’betydelse för demokratin’ ska tolkas. Eftersom det ingår i definitionen får det anses vara ett krav för att vara berättigad till stöd. Enligt Journalistförbundet blir det ytterligare ett kvalitativt krav som öppnar upp för godtyckliga myndighetsbeslut.”

Visst finns det skillnader mellan Mats Svegfors promemoria och propositionen om ”Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället” (Prop. 2021/22:272). Samtidigt är det svårt att blunda för beröringspunkterna i reaktionerna på förslagen. Det finns en oro för var gränserna kommer att dras om myndigheter ska bedöma medier och civilsamhälle.

Man kan samtidigt påminna sig om oenigheten inom presstödskommittén, vars slutbetänkande SOU 2013:66 innehöll en reservation från ingen mindre än kommitténs ordförande Hans-Gunnar Axberger. Orsaken var att det inte fanns med någon demokratibestämmelse bland förslagen. Han menade att det behövs om man ska behålla ett selektivt mediestöd, ”annars kan det allmänna tvingas främja brottsliga framställningar och spridning av rasistisk propaganda”. 

Risken att skattepengar ska hamna fel lyfts också fram när det gäller stödet till det civila samhället och trossamfunden.