Rektor Linnea: Därför är lovskola för lågstadieelever en bra idé

En natt när jag inte kunde sova låg jag och funderade på vad mer jag kunde göra på min skola för att möjliggöra att fler elever skulle lära sig att läsa. Jag arbetar som biträdande rektor på Hammarkullsskolan, en skola från förskoleklass till årskurs tre. Skolan ligger i ett särskilt utsatt område där underskottet på svenska språket är stort.

Det stämmer att det inte finns något lagkrav på att bedriva lovskola för lågstadieelever, men det står inte heller att man inte får ha det.

Jag hade redan fler lärare än antal klasser, intern och extern läxhjälp, utökad timplan i svenska, en skolbibliotekarie på heltid och möjlighet till lästräning utanför den ordinarie undervisningen. Men fanns det något mer jag kunde göra för eleverna? Det var då idén kom till mig.

Jag bestämde mig för att börja med lovskola, trots att skolan är en lågstadieskola och trots att den typen av undervisning oftast erbjuds till högstadiebarn.

Jämför inte med lovskola för högstadieelever

För mig är lovskola på lågstadiet och högstadiet olika verksamheter med olika syften och de ska inte sammanblandas. Lovskola på högstadiet blir lätt bara en jakt på godkänt och vi vet inte om det gynnar elevernas kunskapsutveckling på sikt. Lovskola på lågstadiet syftar till att ge en stabil grund för eleverna på lång sikt.

Jag fick frågan från kollegor om varför jag startade lovskola på lågstadiet. ”Det står inte i skollagen att du behöver göra det”, invände kollegorna. Det stämmer att det inte finns något lagkrav på att bedriva lovskola för lågstadieelever, men det står inte heller att man inte får ha det.

Den första nöten att knäcka var att lista ut vilka som ska undervisa när lärarna har sin ferie? Jag bestämde mig för att ta lärarstudenter som är i slutet på sin utbildning. Beslutet togs av tre skäl:

1. Lärarstudenterna får världens bästa extrajobb.

2. De får fokusera till hundra procent på att undervisa och:

3. Jag knyter lärare till skolan som jag sedan kan rekrytera. Fyra av mina lärare har börjat i lovskolan och sedan blivit kvar hos mig.

Nästa fråga handlade om hur många veckor lovskola som vi skulle erbjuda. Jag bestämde mig för 10 veckor per läsår och 20 timmar per vecka. Då får eleverna både lov och 200 timmar extra undervisning i svenska utifrån sin nivå under ett läsår.

Finansieringen måste finnas

Den tredje nöten var finansieringen. Jag gjorde som jag alltid har gjort, jag körde på och hoppades att det skulle lösa sig på något sätt. Det kostar mellan 3 000 – 4 000 kronor per läsår och elev att ge eleverna 200 timmar extra undervisning i svenska. Det är en billig och effektiv insats.

Dessutom fanns ekonomiska skäl. Lovskola på högstadiet är dyrt. Lovskola på lågstadiet är billigt.

Även om lovskola på högstadiet har fått kritik kan man inte dra slutsatsen att samma problem finns när det kommer till lovundervisning för lågstadieelever. Vi ska inte säga att lovskola på högstadiet får kritik och att vi därför inte ska ha det på lågstadiet. Tvärtom, det är precis därför vi ska ha lovskola på lågstadiet, 10 veckor, 200 timmar intensivundervisning för 3–4 000 per elev och år. Det kommer på sikt leda till att vi kan avveckla lovskola på högstadiet.

På min skola har vi haft lovskola för lågstadiet sedan 2018. I år är det Stenastiftelsen som finansierar lovskolan för 200 elever på lågstadiet i Nordost/Göteborg.

Det är därför lovundervisning på lågstadiet fungerar bättre än senare under skolgången. Om du ska bygga ett hus och börjar med att lägga taket så kommer inte huset bli att stabilt. Man måste börja med grunden.