Regeringen oenig om kommunalt inflytande vid uranutvinning

Regeringen förbereder en lagändring som innebär att det fem år gamla förbudet mot uranutvinning rivs upp. Men uppfattningen om framtiden för det kommunala vetot mot utvinning av uran skiljer sig åt mellan de två ministrarna på klimat- och näringslivsdepartementet.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) sade i en intervju med Altinget i förra veckan att kommunerna kommer att ha kvar samma inflytande vid uranbrytning som innan förbudet infördes.

– Vi kommer ju inte att ta bort något kommunalt veto i den frågan, sade Ebba Busch och syftade på kravet i miljöbalken att det krävs godkännande från kommunfullmäktige för att bryta ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle.

Men något sådan löfte ger inte klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Ebba Busch har sagt att det kommunala vetot ska vara kvar. Vad säger du?

– Det jag kan säga nu, som har tillsatt den här utredningen, är ju helt enkelt att det vi är intresserade av är att titta på den förändringen som gjordes 2017, där man helt enkelt begränsade möjligheten att använda det uranet vi utvinner för kärnteknisk verksamhet, säger Pourmokhtari till Altinget och fortsätter:

– Jag ser inte framför mig att det kommer starta nya urangruvor här och och var i Sverige, utan det handlar snarare om att nyttja den uran som vi får fram när vi bryter andra metaller och mineral.

Men Busch sade att det kommer att vara kvar. Du säger inte samma sak?

– Jag kan bara säga att den utredningen som vi har tillsatt kommer titta på hur vi ska förändra vår reglering av möjligheten att bryta uran. När utredaren har presenterat sin utredning så kommer jag att ta till mig det och då lägga fram vad som är regeringens linje kring det här.

Det Busch lovade är inte nödvändigtvis regeringens linje?

– Vi har inte diskuterat hur vi ska hantera en utredning som inte har presenterat sitt resultat än. Det hon har redogjort för där är väl Kristdemokraternas ståndpunkter i den här frågan.

Som näringsminister är hon väl regeringens gruvminister?

– Utredningen kring uran är hos mig. Det är jag som har ansvar för tillstånd man får för vindkraft, för kärnkraft, för gruvor och så vidare. Mitt besked är att utredningen kommer nu titta på vad som är en framkomlig väg för Sverige. Sen har man så klart en politisk diskussion också om vad som lämpar sig och vad partierna tycker är en bra väg framåt.

Kommunerna som berörs är nödvändigtvis inte emot uranbrytning som sådan, utan på grund av att de känner stor oro för sitt dricksvatten. Vad säger du till dem?

– Där vill jag ändå ge det tydliga beskedet som jag nämnde tidigare, jag ser inte framför mig att vi kommer ha nya rena urangruvor. Det som det här handlar om är att vi just nu bryter uran som man måste sortera som avfall och hantera som avfall, för att betala stora mängder pengar så att man kan hantera det här som avfall, sen ska Sverige importera uran från andra länder, där gruvor med väldigt dåliga villkor ska bryta den här uranen, så att vi sen kan hålla igång våra kärnkraftverk.

Enligt uppdraget till utredaren Anna Zilla som ska ”utreda vilka författningsändringar som behövs för att möjliggöra och förtydliga förutsättningarna för utvinning av uran som koncessionsmineral enligt minerallagen” finns inget uttryckligen sagt om det kommunala vetot vid uranbrytning i miljöbalken. Däremot står det ”Uran bör därför regleras som andra koncessionsmineral i minerallagen (1991:45) och inte omfattas av särregleringar”.

Utredningen genomförs inom departementet, det vill säga inte som en självständig utredning.