Regeringen måste småhussatsa

Sverige befinner sig i en sällan skådad bostadskris med ett ränte- och inflationsläge som politiken står handfallen inför. Men utöver att ta tag i den akuta situationen för att få fart på byggandet, måste regeringen också hantera den mer långsiktiga bostadspolitiken – hållbar bostadsutveckling som möter efterfrågan på eget ägande, istället för fler trånga hem på höjden.

Bostadsfrågorna brukar sällan dominera under Almedalsveckan, men i år tack vare byggkrisen har den plötsligt seglat upp som något av ett huvudspår i programmet. Och det är inte bara marknadshyror som är på tapeten längre, hållbar utveckling av stadsplanering med fokus på eget ägande som vår nytillträdda bostadsminister framhållit lockar allt fler. Och här finns att göra.

En småhussatsning för att motverka fallet i bostadsbyggandet som nu inletts skulle rädda många jobb 

Enligt siffror från SCB utgör småhus knappt 20 procent av det totala byggandet och nyproduktionen av lägenheter domineras av ettor och tvåor. På totalen har byggandet av småhus de senaste 20 åren varit det lägsta på 100 år trots skenande priser och ökad efterfrågan på många håll. Detta trots att återkommande undersökningar visar att 7 av 10 helst vill bo i småhus och var tredje som bor i hyresrätt vill flytta till småhus.

Häpnadsväckande

Vi vet från forskning att småhusområden med egna hem skapar ett stort upplevt och verkligt inflytande som stimulerar engagemang, ansvar och medskapande. Boendemiljön uppfattas som trygg och socialt hållbar och man vill bidra till att både utveckla och ta hand om sin närmiljö.

Småhus bidrar även till en mer hållbar utveckling. Elektrifieringen av bilismen gör vardagstransporterna kring bostadsområden utsläppsfria och den industrialiserade småhusproduktionen förbättrar möjligheterna till schyssta villkor och arbetsförhållanden i byggbranschen, samt en god hållbar produktivitetsutveckling som är resurssnål.

En småhussatsning för att motverka fallet i bostadsbyggandet som nu inletts skulle rädda många jobb och bidra till att stabilisera svensk ekonomi och det är således häpnadsväckande att fokuseringen under så lång tid varit på hyres- och bostadsrätter i flerfamiljshus. Att göra mer mark tillgänglig för att fler ska ha råd att köpa och låta bygga ett eget hem måste därför prioriteras.

Ett av värdens mest glesbefolkade länder

För faktum är att knappt 1 procent av Sveriges yta upptas av bostadsbebyggelse. Totalt är bara 3 procent bebyggt på något sätt vilket gör oss till ett av världens mest glesbefolkade länder. När trafiken snart är elektrifierad och utsläppsfri finns hotet om koldioxidutsläpp från ökat bilberoende inte längre kvar som argument mot ökad varierad bebyggelse.

Trä- och möbelföretagen har därför sammanställt en lång rad åtgärder som skulle kunna få fart på bostadsbyggandet i allmänhet och småhusbyggandet i synnerhet. För en mer hållbar bostadsutveckling för fler behövs stimulanser på flera plan för ett ökat småhusbyggande, allt från effektivisering och kvalitetsstyrning av kommunal bostadsplanering till reformer av de statliga regelverk som idag ohejdat sätter stop för välbehövlig nybyggnation. Avvägningar behövs istället för stupstocksregler vad gäller riksintressen, strandskydd, artskydd med mera.

Många kommuner klarar inte av att ta sitt ansvar som planmonopolister – nya myndighetsuppdrag behövs för att tillgängliggöra ett rimligt utbud av mark för småhusbyggande. Men det stannar inte där.

Omfattande kreditrestriktioner tillsammans med frånvaro av startlån och sparfrämjande åtgärder omöjliggör för många att köpa en bostad, än mindre egna hem. Även omotiverade stämpelskatter och skenande offentliga monopoltaxor som exempelvis V/A, avfall, fjärrvärme och bygglov kapar orimliga kostnader. Utöver detta behövs en samlad översyn av de juridiska regelverk kring bostadsbyggande som styr bostadsutvecklingen. 

Långa ledtider, orimliga överklagande och höga kostnader kan inte längre tillåtas att hindra en hållbar stadsplanering. Bara så kan vi nå både klimatmål och ökad trygghet.