Regeringen måste göra det lättare för konsumenter att fatta rätt beslut i matbutiken

Vi har under flera års tid följt svenskarnas beteenden kring hållbarhet i vardagen genom Orklas Hållbarhetsbarometer. Över tid har vi sett både ett ökat intresse och oro för hållbarhet. I dag oroar sig sju av tio svenskar för klimatförändringar och de som oroar sig för naturkatastrofer, en trolig följd av klimatförändringar, har ökat från 9 procent 2019 till 36 procent 2022. Även de som oroas över livsmedelsförsörjningen har ökat under samma period, från 19 till 23 procent.

Färre väljer hållbart

Men i årets undersökning syns ett trendbrott: från att allt fler också väljer de hållbara alternativen i matbutiken, ser vi nu att andra värden styr. De konsumenter som säger att man försöker köpa produkter som är hållbara minskar för första gången i undersökningens historia, från 69 till 63 procent.

Trenden som syns är distinkt. Vi oroar oss som aldrig förr, vi bryr oss om klimatet och vår omvärld som aldrig förr, men samtidigt låter vi i allt lägre grad våra övertygelser styra våra inköp. Vi har helt enkelt inte råd att leva efter vår övertygelse när vi väl står i matbutiken.

Livsmedelsförsörjningens sårbarhet har blivit tydlig de senaste åren. Klimatförändring, pandemi och Rysslands krig mot Ukraina har satt det globala matsystemet i gungning. Den svenska kronan har samtidigt rasat och priserna på livsmedel har ökat på ett sätt som vi inte sett sedan 1980-talet. I en tid när konsumenten inte har råd att göra de hållbara valen och livsmedelsnäringen står inför stora utmaningar är det viktigare än någonsin att politiken går in och underlättar för svenska livsmedelsproducenter att fortsätta investera i ett hållbart matsystem och möjliggör för konsumenter att göra hållbara val.

Lyft hållbarhet i livsmedelsstrategin

Sveriges matproducenter har under lång tid gått före och har ett stort ansvar, både för att alla ska ha råd att äta bra, god och näringsrik mat, men också för att driva omställningen till ett hållbart livsmedelssystem. Samarbete mellan politik, akademi och företag tvärs värdekedjan behövs för att skapa förutsättningar för stora hållbara systemskiften inom livsmedelsystemet. Här finns mycket kvar att göra, men för att kunna accelerera omställning behövs också ökat politiskt stöd.

Vi har helt enkelt inte råd att leva efter vår övertygelse när vi väl står i matbutiken.

Därför uppmanar vi regeringen att lyfta hållbar livsmedelsproduktion när den nya livsmedelsstrategin utformas. Vi vill se en livsmedelsstrategi som:

• Innehåller konkreta mål och förslag som styr mot ökad biologisk mångfald och minskad klimatpåverkan och går i linje med målsättningarna i EU:s jord till bordstrategi.
• Integrerar strategier för folkhälsa och hållbar livsmedelskonsumtion, till exempel genom att anamma mål som tas fram inom regeringsuppdraget till Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten. 
• Underlättar och ger incitament för konsumenter att göra rätt genom att skapa förutsättningar för hållbara val i vardagen genom åtgärder för utbud, märkning och kunskapslyft.
• Prioriterar forskning och innovation som utvecklar matproduktion inom planetens gränser.
• Låter offentlig upphandling gå före och skapa en utveckling mot ökad lokal och hållbar livsmedelsproduktion.
• Ger långsiktiga villkor och finansiering för åtgärder i livsmedelsproduktionen som styr mot ökad hållbarhet, som till exempel Klimatklivet och Industriklivet.